Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ökad otrygghet ger inte fler jobb

Arbetslösheten är alldeles för hög. Dessutom fortsätter den att öka. Särskilt bekymmersamt är att så många unga står utan jobb.

Annons

I det läget bör vi alla på ett seriöst sätt diskutera hur vi kan bidra till fler och bättre jobb.

Unionen har därför nyligen lagt fram inte mindre än 65 konkreta och konstruktiva förslag på hur jobben ska kunna bli fler, kompetensen utvecklas och företagen stärkas.

Men tyvärr präglas debatten i stället av krav på försämringar för dem som har jobb.

Dessutom sprids myter och osanningar om reglerna för anställningstryggheten och hur de hanteras i företagen. Inte minst Svenskt Näringsliv står högljutt längst fram i ledet med sina felaktiga beskrivningar av verkligheten, sina krav på försämrad anställningstrygghet och sänkta löner för ungdomar. Låt oss hålla oss till fakta – det kravet är rimligt att ställa på en arbetsgivarorganisation.

För det första: svenska regler för anställning och uppsägningar är inte krångligare än

i många andra länder. Snarare tvärtom. På kontinenten är anställningsskyddet ofta mycket hårdare reglerat.

I Finland kan företag tvingas ha kvar anställda på grund av deras försörjningsbörda. I Danmark, som ofta beskrivs som ett land i avsaknad av lagar om anställningsskydd, finns regler för uppsägningar i kollektivavtalen som liknar de svenska.

För det andra: det är en myt att den sist anställde alltid får gå först vid uppsägningar. Verkligheten ser helt annorlunda ut. Både lagen och våra kollektivavtal säger klart och tydligt att kvalifikationerna för jobbet måste finnas om man ska få vara kvar. Dagligen genomför Unionens företrädare förhandlingar där de diskuterar vilken kompetens företaget måste säkra för att kunna utvecklas vidare. Resultatet blir inte sällan att yngre blir kvar medan personer med längre anställningstid sägs upp.

För det tredje: minimilönerna för Unionens medlemmar är definitivt inte för höga och de är inga hinder för att anställa yngre personer.

Vi har tyvärr löneavtal som inte ger garantier för på mer än drygt 12 000 kronor i månaden. I de flesta avtal har vi dock fått upp nivån till cirka 15 000 kronor, men då kan lägre löner ändå tillåtas i vissa lägen. De lönerna har många mycket svårt att klara sig på om de ska kunna stå på egna ben. Det handlar om vuxna människor – inte skolungdomar. Hur låg lön tycker Svenskt Näringsliv att man ska ha?

Vi måste ta den höga arbetslösheten och ungdomarnas svårigheter att få jobb på allra största allvar. Men lösningen är definitivt inte ökad otrygghet – vare sig för yngre eller äldre. I stället behövs mer satsningar på kompetens och förbättrad utbildning samt utveckling av produkter, tjänster och nya företag.

Och framför allt måste parterna på arbetsmarknaden samverka och ta ansvar. I stället för att sprida felaktiga bilder av verkligheten bör Svenskt Näringsliv stå upp för den svenska partsmodellen och för kollektivavtalen.

Vår modell – till skillnad från många andra länders – slår vakt om att problemen ska hanteras i samverkan inom företagen och inte av generella stelbenta regler som satts av politiker eller myndigheter.

De arbetsgivare som är kloka nog att ha kollektivavtal har större möjligheter än de avtalslösa att hantera situationen på ett sätt som passar det egna företaget. I stället för att sprida myter om den svenska anställningstryggheten bör Svenskt Näringsliv arbeta för att fler arbetsgivare ska ha kollektivavtal och bra samverkan med facket på företaget.

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons