Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ökad (s)egregation och utanförskap

Annons

I den nyligen offentliggjorda Utanförskapets karta 2006 kunde folkpartiet liberalerna återigen dokumentera en kraftig försämring av läget i utanförskapets Sverige.

De områden som präglas av låg sysselsättning, dåliga skolresultat, lågt valdeltagande och andra tecken på utanförskap fortsätter att öka och är nu till 157.

1990 var de utsatta områden tre till antalet. Antalet människor som bor i utanförskapsområdena har bara de senaste två åren gått upp med 25 procent - från 402 000 till 503 000 personer.

Folkpartiets kartläggning visar också att Västmanland fortsätter att vara en region där en stor del av befolkningen lever i utanförskap.

Åtta utanförskapsområden finns i Västmanland - områden där färre jobbar, färre röstar i kommunalvalen och där fler har stora svårigheter i skolan.

I Västerås finns fem av dessa - här bor nästan 10 procent av befolkningen i utsatta områden.

Ett utmärkande drag för utanförskapsområden är den låga sysselsättningen.

Enligt senast tillgängliga sysselsättningsstatistik är genomsnittet för Västerås fem utanförskapsområden en sysselsättning på strax över 50 procent - var-annan vuxen i arbetsför ålder har alltså inget arbete.

Om man tittar särskilt på sysselsättningen bland kvinnor så är den ännu lägre, bara 48 procent.

Vad som också särskiljer sig är den låga utbildningsnivån relativt sett. I Västerås fem områden har 34 procent av de vuxna ingen eller enbart förgymnasial utbildning, alltså drygt en tredjedel.

Ytterligare ett utmärkande drag för utanförskapsområden är ett lågt valdeltagande. I Västerås fem områden låg valdeltagandet i kommunalvalet i snitt på enbart 66 procent, jämfört med snittet för Västerås på 76,3 procent och riket som helhet på knappt 78. Detta är en tydlig markering och signalerar maktlöshet.

Att växa upp i ett område som utmärker sig på alla dessa sätt sätter självklart sina spår. Utanförskapet genererar mer utanförskap. Om det tillhör mammas och pappas vardag att inte ha något jobb att gå till, att se sina barn ta sig igenom en stökig skola där dåliga provresultat är okej eftersom det gäller de allra flesta, så är sannolikheten stor att detta utgör även barnens vardag som vuxna.

Det är mot bakgrund av detta scenario och siffrorna ovan som regeringens senaste integrationsutspel måste bedömas. Integrationsminister Jens Orback har lovat en miljard i reda pengar. Vi menar att pengar inte kan dölja avsaknaden av en verklig politik för att bryta utanförskapet.

Sanningen är att i Sverige i dag lever en halv miljon människor i områden som präglas av utsatthet och maktlöshet. Sverige har blivit ett delat land. Det är dags att ta upp kampen mot utanförskapet på allvar. Det är genom arbeten, en bra skola, trygga bostadsområden och en ihärdig vardagskamp mot diskriminering som vi tillsammans kan bygga ett integrerat Sverige. Vi i folkpartiet vill bryta utanförskapet med jobbgaranti, stöd till företagande och satsning på svenskundervisning.

Sverige behöver en ny regering, som tar utanförskapet på allvar.

Agneta Berliner

Karl-Erik Andersson

Avni Dervishi

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons