Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Olle Thorell (s): Vad händer nu, när tårgasen i Burma har skingrats?

Annons

Det verkar som om upproret i Burma har slutat på sämsta tänkbara vis. Munkarna som ledde demonstrationerna har försvunnit spårlöst, tusentals militärer som inte tvekar att skjuta för att döda, har fullständig kontroll på gatorna i Rangoon. Ett okänt antal människor har förts bort till ett ovisst öde. Tortyr, misshandel, till och med summariska avrättningar är inte osannolika konsekvenser för hundratals, kanske tusentals burmeser.

Vilket var då deras brott? De visade sitt missnöje med regimen genom fredliga demonstrationer. Det var inte fråga om ett väpnat uppror, stenkastning eller självmordsbomber. Det var munkar klädda i lakan, skyddade av vanliga människor, som samlades på Rangoons gator för att fredligt visa att de ville ha frihet, dialog och demokrati. Jag kan inte nog uttrycka min avsky mot militärjuntan i Burma.

Vad kommer att hända nu? Kina har möjlighet att utöva starka påtryckningar mot regimen, men är det osannolikt att de skulle ta ställning för mänskliga rättigheter och demokratisering i ett grannland, när regimen i Kina själv förvägrar sin egen befolkning dessa rättigheter.

Thailändska The Nation sammanfattade cyniskt, men ändå insiktsfullt läget i en skämtteckning så här: "Problemet är inte att Kina vägrar att fördöma Burma, problemet är att väst inte vågar fördöma Kina för att inte fördöma Burma."

Vi i de västliga länderna måste fortsätta att sätta verkligt tryck på Kina, och för all del Indien, två länder som har enorma ekonomiska intressen i Burma. Dessutom är vi i européer inte utan skuld. Många svenska aktiefonder investerar

i Burma. Det franska oljebolaget Total gör stora affärer där. Thailand är inte bara ett turistparadis - den thailändska regimen (även den en militärjunta) är också storkunder hos den burmesiska juntan. Ändå är charterplanen till Thailand överfulla även denna vinter.

Vi har alla - politiker, medier och medborgare - ett stort ansvar att nu när tårgasen har lagt sig i Rangoon och Mandalay, inte låta förtrycket i Burma falla i glömska. Även om demonstrationerna är slut och munkarna är försvunna, så finns förtrycket och folkets lidande kvar.

Amnesty International har startat en vykortskampanj mot juntan i Burma, Burmakommittén fortsätter sitt arbete, Palmecentret kommer att fortsätta att stödja oppositionen i och utanför Burma. Var och en av oss kan bidra på något sätt till att stödja kampen för frihet i Burma.

Låt oss göra det!

Olle Thorell

ledamot av riksdagens utrikesutskott

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons