Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Orättvist påhopp på avkastningsskatten

Annons

I en kampanjartikel för Länsförsäkringar (VLT 8/3) går dess direktör Jan Karlsson till häftigt angrepp på den politiskt beslutade avkastningsskatten på pensionssparandet. "Det är den som grävt de djupaste hålen" påstår Karlsson utan någon som helst statistik. Syftet med hans negativa beskrivning av det offentliga pensionssystemet är ju uppenbar, mer sparpengar till det egna bolaget.

Vi har förstås ingen invändning mot Länsförsäkringars verksamhet. Däremot hastar JK snabbt förbi bolagets ansvar för den minskning av spararnas kapital som hans placeringsstrategi inneburit. Han hänvisar till den negativa utvecklingen på finansmarknaden. Han nämner ingenting om onödigt höga kostnader för förvaltningen, liksom inte heller bonusar och vidlyftiga lägenhetsaffärer. Inte i nivå med Skandias, men höga nog. Alla dessa faktorer har försäkringsledningarna kunnat påverka.

Avkastningsskatten, som funnits i mer än 20 år, har Jan Karlsson inte kunnat påverka. Likväl är det tydligen avskaffandet av den som ska återupprätta förtroendet för livförsäkringsbolagen.

En lång sifferserie på inleveranser av avkastningsskatt från Västmanlands pensionssparare ska stärka Karlssons resonemang. Han får det att framstå som om denna sparform skulle vara missgynnad jämfört med andra.

I verkligheten är det precis tvärtom, pensionssparandet är gynnat, bland annat genom avdragsrätt mot inkomstskatten. Visserligen begränsad till ett halvt basbelopp eller 5 procent av inkomsten. Låginkomsttagarna, som JK anser drabbade, gynnas av detta.

Enligt uppgift avser Kapitalskattekommittén att föreslå en höjning av avkastningsskatten med två procentenheter. Här finns nog huvudmotivet till artikeln, den är ett inslag i kampanjen mot ett skatteförslag. JK anser att avkastningsskatten "mer än någon annan åtgärd skadat förtroendet för långsiktigt pensionssparande". Är det verkligen en rättvis beskrivning? Vi har under de senaste årens debatt om livförsäkringsbolagen inte hört det argumentet mot dem.

Dessutom fick livbolagen friare placeringsregler när skatten infördes, tvånget att placera i räntebärande statspapper upphörde, aktiemarknaden väntade. Enligt Länsförsäkringars hemsida har avkastningen sedan dess varit 10,7 procent per år, trots avkastningsskatten.

Ett väsentligt problem för flera av livbolagen är konsolideringsgraden. Länsförsäkringar har enligt finansinspektionen ganska långt kvar för att åter nå upp till de minst 100 procent som är den gräns som reglerna anger. Slopad avkastningsskatt ska ju tillfalla pensionsspararna. Om det också förbättrar konsolideringen är det förstås bra. Det statsfinansiella läget är emellertid inte sådant att en inkomst på cirka 12 miljarder kan undvaras. Dessutom kan ett gynnande av en sparform innebära överflyttning från annat sparande, vilket innebär ytterligare minskade skatteinkomster. Jan Karlsson har en utmaning i att stärka Länsförsäkringar, fokus måste riktas mot den egna verksamheten.

SVEN-ERIK ÖSTERBERG

GÖRAN MAGNUSSON

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons