Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Otrygghet föder aggressivitet och mobbning

Annons

En intensiv debatt om mobbning har åter brutit fram, som tidigare med dystra erfarenheter i bagaget. Undertecknad har arbetat med denna fråga sedan slutet av 1970-talet, skrivit två böcker som berör förebyggandet av mobbning och lagt fram en avhandling om hur man kan utveckla skolors sociala klimat (Towards Social Well-being in Schools, LHS 2002).

Det som debatten kännetecknas av är dock ett ensidigt perspektiv nämligen "mobbningen skall stoppas".

Självklart måste man göra allt man kan för att pågående mobbning skall upphöra. Det räcker dock inte om man vill minska och eventuellt eliminera mobbning som företeelse. I så fall fordras en djupare analys och ett radikalt omtänkande.

Aggressivt beteende kan sägas ha i första hand fyra grundläggande orsaker. Vi vet att aggressiva handlingar, det vill säga handlingar i syfte att angripa en annan person, har en tendens att öka vid frustration - en iakttagelse som säkerligen många har gjort.

En annan orsak som är mer grundläggande är att söka i inlärning. Det finns idag en stor samstämmighet att aggressivt beteende är en följd av inlärning via aggressiva förebilder. Man ser hur föräldrar, syskon och kamrater, actionfilmernas rollfigurer etcetera beter sig aggressivt i olika situationer och tar omedvetet till sig det beteende som dessa uppvisar.

En djupare orsak är otillfredsställda grundläggande psykiska målbehov. De kallas så

i och med att de kan betraktas såväl som mål som behov. Dessa är: behovet av en positiv självupplevelse och en känsla av värde, behov av samhörighet, behov av sammanhang och struktur (exempelvis ordning) samt behov av meningsfullhet.

De gäller för alla människor oavsett ålder. Tillgodoses de inte, till exempel genom att man inte känner sig älskad för den man är (utan kanske endast för det man presterar) eller att inga möjligheter ges att fortlöpande fördjupa känslan av gemenskap och samhörighet med kamraterna i den egna klassen eller att strukturerna är för otydliga, ökar tendensen till ego-centrerade aggressiva beteenden. En vanlig strategi härvidlag är att

söka överläge gentemot andra. Mobbning är ett typexempel på sådant beteende. Genom att trycka ned någon kan man själv komma upp på "en högre nivå" och på så sätt känna värde - må vara att känslan är falsk. Får man med sig en kompis kan man dessutom samtidigt känna viss samhörighet.

En fjärde orsak står att finna i brist på träning av goda egenskaper, så kallade dygder. Härmed menas omtanke, hjälpsamhet, respektfullhet, frimodighet, artighet, generositet med flera. Alla dessa egenskaper pekar på andliga möjligheter som människan har.

Vi behöver dock träning och positiva förebilder för att de skall kunna utvecklas. Ett flertal studier har visat att det går utmärkt att träna och utveckla dessa "pro-sociala" beteendemönster i skolan.

Vad som gör det extra svårt att komma framåt med mobbningsproblematiken är att lärarna inte har fått någon adekvat och omfattande träning i hur man skall utveckla elevernas sociala kompetens och det sociala klimatet i stort.

Det har under lång tid inte ansetts som en central del i lärarutbildningen.

En annan orsak är att söka i vårt värdesystem där aktivitet, effektivitet, produktivitet, konsumism (prylar) och ekonomism är så centrala värden att en mänsklig kvalitet såsom godhet närmast betraktas som töntig. Istället poängteras förnuftet som alla svårigheters förlösare.

För hennes andliga egenskaper och behov (se ovan) finns ingen förståelse, vilket dagens debatt tydligt visar.

Till detta skall läggas att man, utifrån värderingen att specialistkunskap är viktigare än mänsklig omsorg, infört ämneslärarsystemet ända ned på lågstadiet. Detta gör att den fasta punkt som klassläraren en gång utgjorde har tagits bort och ersatts med en mentor som i bästa fall träffar barnen ett par timmar i veckan. Otryggheten föder på så sätt aggressivitet hos våra barn som kanske även utanför skolan har en rörig tillvaro vad gäller vårdnadshavare och bostad.

Är det då så konstigt att vi fått den situation som vi har?

Olle Åhs

Författare och lärarutbildare vid Mälardalens högskola

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons