Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ove Jansson: Småföretag förlorar på kortköpen

Annons

Att betala sina inköp med sedlar och mynt blir allt mindre vanligt i Sverige. Bakom den utvecklingen finns många faktorer; det är smidigt och effektivt för kunderna, bankerna slipper dyr administration av sedlar och mynt och risken för rån minskar. Så långt är allt gott och väl.

Men dessvärre är det småföretagen som i hög grad får betala kalaset medan framför allt bankerna är vinnarna. En ny undersökning som Företagarna gjort visar att kundernas kortköp i alltför många fall blir en ren förlustaffär för de små företagen. I genomsnitt kostar det cirka 30 000 kronor per år - eller 1,1 procent av omsättningen - för ett småföretag att ha en betalningsterminal.

Kostnaden består av flera olika delar. För det första kostnaden för hyra av terminalen, för det andra ett fast belopp per transaktion och för det tredje en procentuell avgift baserad på transaktionens storlek. Det typiska fasta beloppet kan vara två till tre kronor och den procentuella avgiften upp emot tre procent. Givetvis varierar avgifterna mellan olika kedjor och olika avtal, och är generellt högre för småföretag som står utanför kedjor och branschorganisationer.

Avgifterna blir speciellt kännbara där inköpsbeloppen är låga, som i till exempel kioskrörelserna. Ofta vill kunderna ha ut kontanter i samband med köpet. Om kunden köper en tidning och en ask cigaretter för 50 kronor, men ber att få dra 300 kronor på kortet, baseras avgifterna till kortföretaget på den högre summan, medan kioskens förtjänst baseras på den lägre. Det kan bli rena förlustaffären. Förhållandena är ofta lika dåliga för exempelvis lunchrestauranger.

Men även för företag som säljer dyrare kapitalvaror som bilar slår avgifterna hårt. Vid ett bilköp kan avgiften uppgå till cirka 8000 kronor, vilket givetvis en lönsamhetsmässig omöjlighet för säljaren. Effekten blir att bank- eller postväxlar används istället, och dessa är opraktiska för alla berörda.

Vinsterna av korthanteringen hamnar alltså i hög grad i banksystemet. Lite hårddraget kan man säga att bankerna tar betalt fyra gånger. För det första från kundernas årsavgifter; för det andra via företagens användaravgifter; för det tredje genom att man slipper dyr kontanthantering och för det fjärde genom att man ofta ligger på pengarna några dagar och tjänar ränta.

Är det rimligt? Nej, säger Företagarna. Vi föreslår därför:

Maximera transaktionskostnaden, så att den aldrig kan överstiga vad till exempel en betalningstransaktion över disk i bank kostar. En bankgirobetalning kostar för närvarande 50 kronor.

Slopa den fasta avgiften per dragning och begränsa den till en procentuell avgift, vilket gör att dragningar på småbelopp inte missgynnas.

Utöver detta krävs det kraftfulla samhällsåtgärder för att begränsa störningarna vid avbrott i eltillförsel och tele-/datakommunikationer. Inte minst landsbygdsföretagen i stormdrabbade trakter har drabbats av stora avbräck i omsättning och handelsvinst, eftersom butiken under dagar och veckor (!) inte kunnat ta betalt av kunder som saknat kontanter. I många fall har därför ett planerat köp uteblivit.

Att slippa kontanter är i grunden bra för alla - företag, kunder och banker. Men vinsterna måste komma även användarna till del.

Ove Jansson

regionchef

Företagarna

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons