Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Per Binbach: Proaros en del av skolans problem

Skolinspektionen har gjort en kvalitetskontroll av Västerås skolor och har på några punkter skarp kritik.

Annons
Egen dator. Tror någon på allvar att datorbaserad pedagogik skall vara lösningen på Västerås skolors dåliga måluppfyllelse? undrar Per Binbach. FOTO: SCANPIX

Att Västeråsskolornas måluppfyllelse år efter år vid jämförelser hamnar så långt ner bland landets kommuner är illa, men inte förvånande.

Vad som gör situationen allvarlig är inte bara resultaten i sig, utan inställningen bland de ansvariga inom Proaros. En arrogans och ovilja att lära av sina misstag och ta till sig kritik. Ett bra exempel är Skolinspektionens rapport om Västerås skolors dåliga måluppfyllelse. Ordföranden i Proaros, Lars Kallsäbys kommentar till detta tror jag illustrerar Proaros inställning till befogad kritik: ”Det är som bilbesiktningen, tillsynen fokuserar på det negativa”.

Utbildningsnämndens ordförande Roger Haddad (FP) menar att det är för lätt att gå vidare till gymnasiet. Att en del av eleverna får ”snälla” betyg i högstadiet och därmed inte klarar av ett gymnasieprogram. Om detta stämmer är resultatet ännu sämre än vad Skolinspektionens siffror visar.

Vad som är utmärkande och förmodligen grundproblemet för Västerås är inte bara att det på för många skolor förekommer mobbning, trakasserier och allmänt stök bland elever, utan att företeelserna kvarstår år efter år. Det är lätt att kritisera dessa skolor för att ingen förändring har skett. Men det är ett sammansatt problem som har sin grund högre upp i skolans organisation. Att samtliga skolor saknar arbetsplaner mot kränkande behandling är ett underkännande av alla berörda skolor, men framför allt av Västerås som skolkommun.

Jag har arbetat med ett antal skolor i Västerås och generellt är jag inte imponerad av vad jag sett och hört. Otydligt, svagt ledarskap från skolledning som inte tar personalens larmrapporter på tillräckligt stort allvar, samt ett ovanligt sort glapp mellan verkligheten i skolorna och de ytterst ansvariga i Proaros.

Mest häpnadsväckande är att kommunen inte presenterat en konkret plan hur man skall lösa problemen, utan i vanlig ordning i stället ifrågasätter Skolinspektionens resultat av sin kontroll.

Proaros fortsätter på den inslagna linjen med att införa vad man kallar ”en pedagogisk revolution” som går ut på att alla elever skall ha en egen dator. Bakom förslaget står den så kallade MUL-gruppen, vilket står för Meningsfullt och utmanande lärande. Pro-aros har hög svansföring och har valt ett snyggt namn på en grupp som verkar befinna sig ungefär lika långt från skolans verklighet som större delen av ansvariga inom Proaros.

Om Proaros visat en bråkdel av den kreativitet som tar sig uttryck i alla tjusiga namn på grupper och projekt i rätt sammanhang, hade dagens skolproblem förmodligen aldrig uppstått. Tror någon på allvar att datorbaserad pedagogik, dessutom utförd av vad jag förstår för ändamålet outbildad personal, skall vara lösningen på Västerås skolors dåliga måluppfyllelse?

I och med detta införande av ytterligare ett (dyrt) tvivelaktigt skolprojekt, i stället för att ta tag i det egentliga problemet, har man troligen åstadkommit ytterligare en i raden av kränkningar av en kompetent yrkeskår som i många fall gör ett strålande jobb trots Pro-aros och i några skolor svaga skolledare.

För att bryta den negativa trenden är det nödvändigt att Proaros implementerar något som kallas lyhördhet i sin organisation och förstår att de själva är en viktig del av problemet. Grundförutsättningen är att man vänder nonchalans och självgodhet till kritisk självgranskning.

Per Binbach

Västerås, som har jobbat med utbildning och handledning av skolpersonal de senaste 15 åren

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons