Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Peter Weiderud: Friskolorna har kommit för att stanna

Annons

Det politiska Sverige formerar mot konfessionella friskolor. Folkpartiet har länge varit kritiskt, framför allt mot muslimska skolor. Centerpartiet och moderaterna kräver hårdare tag. I mitt eget parti - socialdemokraterna - finns också ett starkt motstånd. Förra månaden ville partisekreterare Marita Ulvskog ta bort statliga bidrag till religiösa skolor, som hon i värsta fall liknar vid ett slags barnfängelse.

Visst finns det problem i religiösa friskolor. Och de som inte följer grundreglerna för läroplan, gemensam värdegrund och öppenhet för inspektion ska självklart inte ha tillstånd och bidrag. Sekterism, fundamentalism eller bristande kvalitet måste motarbetas oavsett om den är kristen, muslimsk, judisk eller sekulär.

De konfessionella skolorna är få, i synnerhet i jämförelse med det utrymme de ges i debatten. 150 konfessionella skolor utgör cirka 10 procent av de fristående grundskolorna. Av totalt cirka en miljon grundskoleelever går knappt 8000 i någon form av konfessionell skola.

Grundmotivet för de religiösa organisationerna att starta egna skolor har i regel varit att söka bättre alternativ för "egna" elevgrupper som på olika sätt mött svårigheter i den gemensamma skolan - marginalisering, språkliga problem, problem i relation till kulturell eller religiös identitet och så vidare.

Den massiva politiska kritiken mot konfessionella skolor hugger tag i vissa udda företeelser - Plymouthbröderna, Livets ord eller nystartade muslimska exempel - och generaliserar sedan kritiken att gälla en hel kategori. Skälen till detta kan vara flera.

För det första finns hos många svenska politiker en sekulär aktivism och en svårighet att på ett mer förfinat sätt förstå hur religion positivt och negativt kan samspela med det omgivande samhället. Närt av debatter om rondellhundar och religiös fanatism ser man ett politiskt behov att markera mot religion som fenomen. Udden är här främst riktad mot islam.

För det andra finns det en berättigad oro för att antalet friskolor växer och allvarligt undergräver förutsättningarna för den gemensamma skolan. Samtidigt famlar man efter redskap att möta problemet. Att slå mot de konfessionella skolorna blir då ett uttryck för handlingskraft.

Det krävs ett mer sofistikerat angreppssätt. Den första och viktigaste frågan att ställa är hur vi kan utveckla den kommunala skolan till att bli mer känslig för minoritetskulturer, både etniska och religiösa. Kan skolan möta alla elevers behov, upphör det viktigaste grundmotivet för att starta konfessionella skolor.

För det andra behöver de religiösa centralorganisationerna - Sveriges kristna råd, Sveriges muslimska råd och Judiska centralrådet - bistå de politiska partierna att bättre förstå vad som är en bra respektive en dålig konfessionell skola. Det behövs en uppförandekod för konfessionella friskolor så att man kan motverka sekteristiska tendenser och säkra att de konfessionella skolorna blir ett konstruktivt bidrag till en sammanhållen skola. En sådan uppförandekod kan bidra till både bra kriterier för tillståndsgivning, men också redskap för en förbättrad dialog, där så behövs, mellan de konfessionella friskolorna och respektive kommuner.

För det tredje är det nödvändigt att se de konfessionella skolorna som en del av hela friskolesystemet. Friskolorna har kommit för att stanna. De är ett nödvändigt komplement till den kommunala skolan för att ge den typ av pluralism och pedagogisk dynamik som krävs i ett mångkulturellt och pluralistiskt samhälle. Men de måste vara en integrerad del av en sammanhållen skola.

För att komma rätt i denna balansgång är det viktigt att inte minst närmare analysera finansieringen. Skolpengen bör snarast utvärderas och kostnaderna för olika utbildningar noggrannare granskas. Resurstilldelning måste ske utifrån dels bättre kostnadsanalyser och efter behoven hos de barn och de områden en skola betjänar. Den måste styra mot en sammanhållen skola och inte bidra till att bryta sönder skolsystemet.

Peter Weiderud

ordförande

Sveriges kristna socialdemokraters förbund

- Broderskapsrörelsen

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons