Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Pia Enochsson: Yrkeshögskolan ligger rätt i tiden

Annons
Yrkesutbildning. De utbildningar som erbjuds på yrkeshögskolan har en ligt artikelförfattaren en tydlig efterfrågan i arbetslivet.foto scanpix

En ökning på 44 procent av antalet sökande till yrkeshögskolan på tre år visar Myndigheten för yrkeshögskolan i sin första samlade studie av hur utbildningsformen utvecklats sedan den inrättades den 1 juli 2009. Studien som jämför tiden mellan 2008 och 2011 och som presenterades för Utbildningsdepartementet nyligen visar att antalet sökande ökade från 44 800 till 64 400.

Antalet studerande som kunnat beredas plats i yrkeshögskolans utbildningar har under samma tid ökat med endast 11 procent, från 38 600 till 44 300. Det beror på att antalet tilldelade studieplatser inte motsvarar det starka och växande intresset för att studera på yrkeshögskola. På samma sätt kan vi konstatera en stark ökning av ansökningar om att få starta utbildningar inom yrkes-högskolan.

Att yrkeshögskolans utbildningar på bara tre år har blivit så efterfrågade och populära hänger samman med att alla utbildningar som får klartecken att starta har en tydlig efter-frågan i arbetslivet och att innehåll och ut-formning sker i nära samverkan med näringslivet och arbetslivet i stort. Utbildnings-utbudets flexibilitet och snabba föränderlighet till följd av arbetslivets varierande efterfrågan är en stark hörnsten i yrkeshögskolan. Behovet av - och önskan om - en närmare koppling mellan högre utbildning och arbetslivet ökar generellt och yrkeshögskolan är den utbildningsform som tydligast kan erbjuda detta efter gymnasiet.

Särskilt angeläget att erbjuda utbildningar som kan matcha arbetslivets efterfrågan av rätt kompetens blir det när vi vet att mellan 25 och 30 procent av företagens rekryterings-behov inte kan tillgodoses på grund av svårigheter att hitta sökande med rätt bakgrund och kompetens. När matchnings-behovet inte kan tillgodoses hämmas till-växten i svenska företag och nya jobb går förlorade.

Nästan nio av tio studerande hade 2011 försörjning genom arbete eller eget företagande inom sex månader efter utbildningens slut, vilket är en ökning jämfört med tidigare år. Sju av tio hade arbete redan inom två månader efter examen och tre av fyra hade arbete som helt, till största eller till viss del överensstämmer med utbildningens inriktning. Studerande inom yrkeshögskolan är som regel väl etablerade i arbetslivet redan innan de studerar, alternativt studerar de i en annan studieform vilket inte gör utbildningsformen till en arbetsmarknadspolitisk åtgärd.Däremot lämnar åtskilliga ett arbete till någon annan när de väljer att studera vidare och endast cirka tio procent går efter sina studier tillbaka till sin tidigare arbetsgivare.

Andelen studerande med utländsk bakgrund har ökat och var, under 2011, 22 procent, vilket är fyra procent mer än i traditionell högskoleutbildning. I gruppen studerande med utländsk bakgrund hade var tredje redan tidigare en fullföljd utbildning på eftergymnasial nivå innan de påbörjade sin yrkeshögskoleutbildning. Motsvarande siffra för svenska studerande var 19 procent. Könsfördelningen har under perioden blivit jämnare, 2011 utgjorde kvinnor 51 procent och män 49 procent.

Yrkeshögskolans utbildningar är också intressanta i ljuset av den nu pågående samhällsdebatten om högre utbildningar och det faktum att dessa förlängs utan att för den skull nödvändigtvis öka i kvalitet. I viss mån kan denna tendens även skönjas inom yrkeshögskolan vars utbildningar ändå i huvudsak lockar dem som vill skifta karriär, studera komprimerat på kortare tid (två till två och ett halvt år) och som tycker att det är viktigt att utbildningen är efterfrågad av näringsliv och ett bredare arbetsliv.

Sammantaget har yrkeshögskolan introducerats i en tid då behovet av koppling mellan statens ansvar för utbildningsutbudet, arbetslivets efterfrågan och de studerandes önskemål är högre än på länge och sammanfaller till allas nytta.

Pia Enochsson

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons