Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Pia Enochsson: Yrkeshögskolan möter efterfrågan

För snart tre år sedan introducerades en ny studieväg i Sverige, Yrkeshögskola.

Annons

Den riktar sig till studerande som har en godkänd examen från gymnasiet och som vill utbilda sig till ett yrke det finns en stor efterfrågan av i arbetslivet. Yrkeshögskolan är ett attraktivt alternativ för dem som har som mål att snabbt komma in i ett kvalificerat yrke.

Arbetslivets och företagens svårigheter att hitta lämplig och välutbildad arbetskraft är ett växande problem och en tillväxt-hämmande faktor. Det framgår med all tydlighet i undersökningar som under hösten 2010 genomförts av organisationen Företagarna och av Tillväxtverket.

Yrkeshögskolans utbildningar, som alla är utformade i nära samverkan företag och arbetslivet, har med framgång kunnat svara mot detta behov. Sju av tio studerande har jobb eller eget företag innan de examinerats eller inom en månad därefter, och efter sex månader har 86 procent etablerat sig i arbetslivet. 45 000 studerar under ett år på en yrkeshögskoleutbildning och ett antal av dem här i Västmanland.

I dag svarar yrkeshögskolan för tio procent av samtliga eftergymnasiala utbildningar. Ansökningar till Myndigheten för yrkeshögskolan om att få starta och bedriva utbildningar är långt större än vad som är möjligt att bevilja, främst beroende på begränsade statsbidragsanslag. Det betyder att endast utbildningar med mycket stor efterfrågan från arbetslivet kan komma ifråga.

Inte sällan ställs krav på att man som studerande utöver godkänd gymnasie-examen också ska ha en viss arbetslivs-erfarenhet eller specifika ämneskrav från gymnasiet. Yrkeshögskolans utbildningar har blivit en väg för människor som vill skifta karriär eller som vill höja kompetensnivån inom sitt nuvarande yrke. Åtskilliga har högskolestudier bakom sig men de allra flesta är etablerade i jobb eller eget före-tagande.

Anledningen till att många lockas av studier i yrkeshögskola är att studietiden oftast är kort, vanligtvis 2-2,5 år samt att antalet lektioner/föreläsningar är stort, cirka 20 timmar per vecka. Det kan bidra till att även en person som inte studerat på många år kan motiveras att satsa på en högre utbildning.

Studenterna kommer från både studie-förberedande och yrkesförberedande gymnasieprogram och konkurrensen om platserna är ofta hög. 2010 var det i genomsnitt 3,7 sökande per utbildningsplats. Arbetslivet medverkar i urvalet av studerande och bidrar dessutom med expertföreläsare och handledare under den fjärdedel av studietiden som är arbetsplatsförlagd.

I Västmanland har tolv utbildningar beviljats statsbidrag. De flesta av dem startar i höst.

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons