Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Primärvården klarar inte de nya riktlinjerna för diabetesvård

Annons
Lågprioriterat. Start av insulinbehandling riskerar att skjutas framåt i tid med ökad risk för komplikationer av diabetessjukdomen, skriver debattörerna.foto: Scanpix

För ungeför en månad sedan publicerade Socialstyrelsen nya nationella riktlinjer för diabetesvård. Där är tidig och intensiv behandling av diabetes högt prioriterad, men är primärvården organiserad och redo för att klara detta?

Nej, inte i dagsläget, visar en tidsstudie vid 23 vårdcentraler i Skåne, Uppland, Västmanland och Västra Götaland som Svensk förening för sjuksköterskor i diabetesvård (SFSD) gjort.

En heltidstjänstgörande diabetessjuk-sköterska inom primärvården bör inte ha fler än 400 diabetespatienter för att tillgodose vård av god kvalitet, visar beräkningar. I verkligheten är antalet patienter per diabetessjuksköterska i genomsnitt dubbelt så stort. Det visar tidsstudien på 23 vårdcentraler med mellan 3 400 och 30 000 listade patienter.

Det stora patientantalet per diabetessjuksköterska medför att många moment måste prioriteras ner. Bland annat saknas tid för patientutbildning, som är högt prioriterat i Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Men patientutbildning är i realiteten oftast helt bortprioriterad. Endast var femte vårdcentral bedriver grupputbildning i någon form.

Diabetes är en folksjukdom som kan leda till hjärt-kärlsjukdomar, bland annat hjärtinfarkt och stroke, och en för tidig död om den inte är välbehandlad och under kontroll. Andra fruktade komplikationer är blindhet, njursvikt och amputation.

Omkring 365 000 svenskar har typ 2-diabetes. Antalet väntas stiga och åldern då man får sjukdomen väntas sjunka. Det är inte ovanligt med nyinsjuknade i 40-årsåldern. Dessa personer ska leva länge med sin sjukdom.

Tidiga insatser både i form läkemedel samt stöd och rådgivning för egenvård och nödvändiga livsstilsförändringar är därför oerhört viktigt för att undvika komplikationer och behålla en god livskvalitet.

Personer med typ 2-diabetes behandlas som regel på vårdcentralerna av team bestående av läkare med specialitet i allmänmedicin samt diabetessjuksköterskor. Med diabetessjuksköterska avses en legitimerad sjuksköterska med ämneskompetens inom diabetesområdet samt pedagogisk kompetens.

Hon eller han ansvarar för en sjuksköterskeledd mottagning för patienter med diabetes, vilken är ett komplement till allmänläkarens mottagning.

Kompetensen finns alltså oftast, men i prioriteringen mellan patientgrupper får gruppen med kroniska sjukdomar såsom diabetes stå tillbaka för mer pockande behov från i övrigt friska personer med till exempel övre luftvägs-sjukdomar.

Start av insulin-behandling eller andra nödvändiga insatser för att förbättra kontrollen av diabetessjukdomen nedprioriteras och kan få vänta till efter sommaren eller efter influensaperioden eller när målet för telefontillgänglighet uppfyllts och riskerar på så sätt att skjutas framåt i tid med ökad risk för komplikationer av diabetessjukdomen.

Hur ska då primärvården kunna nå upp till Socialstyrelsens rekommendationer om god diabetesvård?

Vår studie visar att det behövs i det närmaste en fördubbling av den tid diabetessjuksköterskor inom primärvården får ägna åt diabetespatienterna för att Socialstyrelsens rekommendationer ska kunna förverkligas. Prioritering av diabetesvården inom primärvården är en lönsam satsning då de stora kostnaderna kring diabetes framför allt beror på sjukdomens komplikationer.

Mona Andersson, ordförande

Britt-Marie Carlsson, vice ordförande

Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård (SFSD)

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons