Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ramadan är en ekonomisk och social katastrof

Annons

I mitten av juni 1957 höll jag på att ta studenten för att sedan lämna Tunisien för studier i Paris. Vi hade mycket att studera och saken blev inte bättre av att fastemånaden Ramadan var i antågande. Våra bekymmer försvann när dåvarande tunisiska presidenten Habib Bourguiba beordrade alla rektorer, polischefer och de ansvariga för statliga och kommunalt anställda och tillika militärerna att samla samtliga sina elever, soldater och underställda klockan 12.00 på biografer. Han hade ett viktigt meddelande att kungöra.

Vi var 350 elever från Internat Collège Technique Emile Loubet samlade i aulan, som också var biograf dit vi gick varje lördag. När ljuset släcktes och kameran sattes i gång trädde presidenten fram bakom ett skrivbord och framför sig hade han ett stort glas apelsinjuice. Han lyfte glaset, drack upp dess innehåll och sade "ni vet alla att det är första dagen på ramadan. Därför uppmanar jag er alla att göra detsamma som jag, avbryt fastan för alltid! Vi har andra fiender att bekämpa såsom misären, underutvecklingen, underdånigheten, dekadansen ? Vårt fattiga land måste producera, två, tre gånger så mycket som nu och det kan vi inte göra om vi är hungriga, törstiga och på dåligt humör ?"

Det var då! Folket mottog nyheten med blandade känslor men så småningom anammade den stora majoriteten Bourguibas idéer. Restaurangerna och affärerna öppnades och humöret återvände till det vardagliga. Fram till 7 november 1987 hade de flesta glömt bort ramadan. Den dagen hade en okänd general Zin-El-Abidin Ben Ali gjort en kupp tillsammans med sina svågrar och proklamerat sig som Tunisiens president. Under sina 20 år vid makten har Ben Ali förstärkt sitt grepp över folket och gett sig på de oliktänkande. För att bekämpa islamismen blev han som ett franskt ordspråk säger "plus royaliste que le roi", mer rojalist än kungen själv.

Efter att ha blivit av med alla sina motståndare som dött i mystiska olyckor, sitter i fängelser, befinner sig i exil eller blivit köpta känner sig Ben Ali säker i sadeln. Han börjar flörta med folket i hopp om att de förlåter honom hans livsstil som påminner om Tusen och en natt. En vecka före Ramadan utnämnde han en minister för islam som skall se till, med hjälp av polisen, att folk fastar och besöker moskéerna. Arbetstiden blir från 8.30 till 14.30. Det blev ett drop in. De anställda, framför allt cheferna, kunde komma och gå efter behag. Han predikade för en återgång till rötterna från 600-talet, samma budskap som Bin Ladin stod bakom.

Detta ställningstagande skapade hysteri. Folket började köpa och hamstra för att tävla om vilken familj som lagar det största antalet maträtter, från 8 till 18. Som i allt annat sköt priserna i höjden med mellan 200 och 500 procent och konsumtionen blev därefter. Enligt INS, Institut national des statistiques steg konsumtionen av lamm med 25 procent, nötkött med 50 procent, kyckling med 38 procent, ägg med 98 procent, dadlar med 330 procent, yoghurt med 70 procent med mera. Människor sitter från solnedgången till dess uppgång och festar i en orgie med mat.

Ben Ali har stängt alla restauranger, kaféer och förbjudit all alkoholförtäring. Han som är känd för att inte spotta i glaset. Han har till och med byggt tre palats och en förgylld moské som bär hans namn Al-Abidin. Hans fru Leila har bildat en hjälporganisation, Besma (leende), som delar ut mat till tre hundra fattiga. Dessutom har Ben Ali bildat en medborgarrörelse med namnet Gröna (islams färg) för att bekämpa dem som inte fastar.

Är Tunisiens president Ben Ali numera en islamist i de iranska eller saudiarabiska kopplen? Det sägs att "när fan blir gammal blir han religiös".

Abdel Zgaia

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons