Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Regeringen passiv om internationaliserad högskola

Annons

Den tid är sedan länge förbi när utbildningsväsendet bara var en nationell angelägenhet. Sveriges och Europas högre utbildning befinner sig just nu i en intensiv internationalisering. Vetenskap och forskning har dessutom en djupt rotad tradition av samverkan och utbyte med andra länder. Inte minst för ett medelstort nyare lärosäte som Mälardalens högskola är det nödvändigt att det är lätt att samarbeta över gamla gränser och att det underlättas av svenska myndigheter.

Trots det valde den svenska regeringen, med utbildningsminister Leif Pagrotsky i spetsen, nyligen att stå tomhänt när utbildningsministrar från ett 40-tal länder möttes om internationaliseringen av högskolan, den så kallade Bolognadeklarationen, i Bergen, Norge. Deklarationen från 1999 innehåller rekommendationer för att skapa ett europeiskt område för högre utbildning. Målen är att främja människors rörlighet och anställningsbarhet samt Europas konkurrens- och attraktionskraft.

Fler än 40 länder världen över är med i arbetet med att riva gränserna för kunskap och människor. Bolognaprocessen gör det lättare att studera i olika länder och jämföra examina i Europa. Sverige måste inte bara förändra sitt regelverk utan också vara med och utveckla det europeiska utbildningssystemet. Processen handlar om att göra utbildningarna jämförbara och likvärdiga, inte att göra dem likadana.

Här skulle regeringen ha haft en avgörande roll men har hittills varit passiv, för att inte säga en riktig bromskloss. Det är dåligt för Sverige och svenska studenter.

Regeringens loja inställning till högskolans internationalisering har varit förödande. Och de flesta svenska lärosäten var tills för ett par år sedan märkligt nog inte särskilt aktiva i Bolognaprocessen. Inte sällan är det i stället studenterna som ruskat liv i högskole- och universitetsledningarna.

Regeringen har länge aviserat en högskoleproposition. Högskolevärlden väntar på de reformer som behövs. En rad frågor om den högre utbildningen väntar på sin lösning, inte minst när det gäller att återställa utbildningskvaliteten.

Förslagen har dock skjutits upp gång efter annan. Därmed passar regeringen i en verklig framtidsfråga. Kommer regeringen och stödpartierna ens framöver att förmå föreslå de mått och steg som behövs för svensk högskola? Om forskningspropositionen i våras lade ribban för regeringens ambitionsnivå lär få bli nöjda när, om, högskolepropositionen sent om sider kommer.

Ansvaret vilar tungt på regeringen. Dess ointresse har gjort att Sverige inte har det initiativ i Bolognaprocessen som vi borde ha. Sverige står vid sidan och muttrar över usla resultat när vi i stället borde skapa möjligheter för Europa genom att vara bland de första och bästa på banan. Vi förväntar oss att regeringen bryter passiviteten och ser till att Sverige tar täten.

Ytterst handlar det om att stödja unga människors möjlighet att studera och arbeta i olika länder. Det är bra för Mälardalens högskola med sin tradition av utbyte med andra länder att studenter läser utomlands och att andra studenter kommer hit. Det berikar högskolan och är bra för regionen.

Därför bör Sverige ligga främst i arbetet för en internationaliserad högskola. Det är regeringen skyldig att se till. Kan den leverera eller förblir Sverige en släpvagn i det internationella utbildningssamarbetet?

Torsten Lindström

Ludvig Larsson

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons