Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Regeringens förskolepolitik utan innehåll

Annons

Bo C Pettersson frågar sig den 7 oktober följande angående regeringens förskoleproposition: "Den stora frågan nu är hur oppositionen tänker agera?"

Denna artikel ger svar på vad kristdemokraterna vill göra, med ett antal konkreta förslag.

När barnomsorgen byggdes ut under 1970-talet fanns en uttalad målsättning att daghemmen skulle vara hemliknande och att barnen skulle tas om hand i små grupper av välutbildad, omsorgsinriktad personal. Det fanns tydliga regler för hur stora grupperna skulle vara, hur lokalerna skulle vara utformade och så vidare. Ordet "daghem" symboliserade vad det handlade om.

I dag finns inte mycket kvar av detta. I regeringens Förskoleproposition "Kvalitet i förskolan" som nyligen presenterades av förskoleminister Lena Hallengren tas ytterligare steg mot den "skolifiering" av barnomsorgen som pågått de senaste åren. Daghem har bytts ut mot förskola, ansvaret för barnomsorgen har flyttats från Socialdepartementet till Utbildningsdepartementet, förskolan har egen läroplan.

I propositionen ändras begreppet verksamhet till undervisning och man tar steget fullt ut och gör förskolan till en egen skolform. Visst kan det finnas fördelar med att inriktningen blir tydlig, inte minst för förskollärarna, men frågan är om barnen mår bra av att redan som ettåringar komma in i ett reguljärt skolsystem. Jag tror inte det.

Socialdemokraternas tydliga målsättning är att alla barn ska börja i förskola så tidigt som möjligt och de uttrycker ofta att förskolan är första steget i det livslånga lärandet. Underförstått: de barn som tas om hand av sina föräldrar eller en dagmamma får inte del av den pedagogik som är nödvändig för att de ska utvecklas på bästa sätt.

För vanliga föräldrar är det däremot en självklarhet att det livslånga lärandet börjar redan på BB och att det kan stimuleras på olika sätt och i olika miljöer, varav förskolan är en. Lekens betydelse och närhet till vuxna som har tid att ge barnen uppmärksamhet och trygghet kan inte överskattas i det sammanhanget. De föräldrar som tvingas placera sina barn i redan överfyllda barngrupper som vistas i för trånga lokaler tillsammans med alltför få vuxna har svårt att se att socialdemokraternas omvandling av barnomsorgen lett till bättre villkor för barnen.

Propositionen innehåller inga förslag för att komma tillrätta med de problem som finns i dag. Det enda konkreta är det socialdemokraterna gick till val på redan för två år sedan, nämligen att utbilda fler förskollärare och barnskötare. Det är vällovligt, men med tanke på den låga dragningskraft dessa yrken har i dag är det ett löfte som får ses som en inriktning. Det kommer dessutom att ta så lång tid att uppfylla att det kan återanvändas i valrörelsen 2006. Då finns det nya föräldragrupper att locka med högre kvalitet i förskolan. Smart uttänkt, men för de barn och den personal som inte får se röken av den utlovade kvalitetshöjningen på minst fyra år är det förödande.

Nu behövs en ny, modern familje- och barnomsorgspolitik som är anpassad efter barnens behov och unga föräldrars skiftande krav.

Här är några av kristdemokraternas förslag:

l Rätt till tre års tjänst-ledighet för vård av barn.

l Lagstiftning som förbjuder diskriminering av föräldralediga.

l Nej till kvoterad föräldraförsäkring.

l Kommunalt vårdnadsbidrag erbjuds alla föräldrar.

l 300 barndagar som kan tas ut flexibelt efter föräldrarnas önskemål.

l Tak för barngruppernas storlek läggs fast av kommunen.

l En kombination av förskollärare och barnskötare i alla förskolor.

l Arbetsmiljölagen ska omfatta även förskolebarn.

l Deltidstaxor i flera nivåer införs i förskolan.

l Familjedaghem och öppna förskolor ska finnas i alla kommuner.

INGER DAVIDSSON

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons