Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Regionalt samarbete skapar utveckling!

Annons

För närvarande utreder Ansvarskommittén fördelningen av uppgifter inom samhällsorganisationen i Sverige. En del är hur den regionala nivån ska organiseras med ansvarsfördelning och geografisk indelning. I Sverige pågår en debatt om större regioner. Vi vill redovisa våra erfarenheter och våra slutsatser för den framtida regionala nivån i Sverige, mot bakgrund av att Västra Götaland som en större region nu funnits i snart ett decennium.

Bildandet av Västra Götalands län och Västra Götalandsregionen var slutpunkten i en diskussion som pågick i flera decennier. Redan på 1960-talet kom de första propåerna om större och starkare län och landsting. Under 1970- och 80-talen stärktes det politiska inflytandet över utvecklingsfrågorna i länsstyrelsen. När Sverige blev medlem i EU 1995 tog diskussionen om läns- och regionreformer ny fart. Västsvenska politiker tog samlade initiativ i Västsverigefrågan. Ett kärnbudskap var större och mer slagkraftiga regionala enheter, för att kunna konkurrera med regioner i övriga Europa. Efter ytterligare utredningar beslutade riksdagen 1996 om bildandet av Västra Götalands (och även Skåne) län. Och ansvaret för utvecklingsfrågorna fördes över till det folkvalda regionfullmäktige, som en försöksverksamhet.

Samtidigt skapades olika modeller för det politiska inflytandet. I vårt län (och Skåne) övertog ett av medborgarna direktvalt regionfullmäktige utvecklingsuppgifterna. I andra län valdes en indirekt modell, där kommunerna och landstinget bildade kommunalförbund. I omkring hälften av länen har fortfarande länsstyrelsen det regionala utvecklingsansvaret.

Utifrån våra erfarenheter vill vi fastslå följande.

Inflytande ska utövas via direktvalda politiker. Vi menar att frågan inte är om, utan hur det politiska inflytandet över det regionala utvecklingsarbetet skall utövas. I Västra Götaland har självstyrelsemodellen med ett direktvalt politiskt organ å ena sidan, och en tydlig statlig företrädare genom länsstyrelsen å andra sidan, fungerat väl. Vi har en tydlig rollfördelning, som bidragit till att stärka utvecklingsarbetet. Vår entydiga slutsats är därför att det regionala politiska inflytandet bör utövas av ett direktvalt regionalt organ.

Skapa en samordnad statlig regional organisation. Det finns en vildvuxen flora av statliga regionindelningar, som alltmer fjärmat sig från länen. Vägverket och Banverket har sin indelning, Skogsstyrelsen har sin och Skolverket och Myndigheten för skolutveckling har var sin, för att nämna några exempel. Det försvårar länsstyrelsens samordning av den statliga verksamheten i länet. Länsstyrelsen får ofta kontakta flera företrädare för samma myndighet. Även för Västra Götalandsregionen uppstår problem. Olika indelningar försvårar de prioriteringar som måste ske mellan olika sektorsintressen i arbetet för Västra Götalands utveckling. Staten bör därför anpassa sin regionala organisation till regionernasindelning.

Ta vara på fördelarna med en större region. Bildandet av Västra Götaland har gett bättre förutsättningar för planering och beslut inom områden som kommunikationer, näringslivsutveckling, turism, kultur och hälso- och sjukvård. Tidigare länsbundna aktörer har fått orientera sig i en ny miljö med ett nytt regionalt tänkande och agerande. Starka aktörer med bas i hela Västra Götaland och samlade resurser ger större utväxling av samverkan, både nationellt och internationellt. Tidigare skarpa gränser, geografiskt och mellan olika regionala intressen, börjar luckras upp när man ser resultat av att agera gemensamt.

Exempel på fördelar med den större geografin är planeringen av investeringar i vägar och järnvägar, där Västra Götalands intressen har kunnat samordnas och hävdas bättre. Genom Västtrafik AB kan regiondelarna knytas ihop och de lokala arbetsmarknaderna vidgas. Likaså har kulturutbudet spridits, och tillgängligheten till kulturen har ökat. För hälso- och sjukvården ger den större regionen förutsättningar för en välfungerande vårdstruktur med balans mellan verksamhet och ekonomi. De regionala särdrag som består i att olika kulturer har förts samman berikar verksamheten.

En geografiskt spridd organisation är viktig. I Västra Götaland med sina 49 kommuner behövs en geografiskt spridd organisation. Länsstyrelsen har sju lokalkontor i länet. För Länsstyrelsen med sitt tillsynsansvar över kommunerna är det en förutsättning att finnas relativt nära tillsynsobjekten. Även Västra Götalandsregionen, i meningen den politiska och administrativa strukturen, finns på flera platser. En lokal närvaro skapar ökad legitimitet bland medborgarna. En spridd organisation minskar resande och miljöbelastning, och förtroendet ökar bland de egna medarbetarna.

Skapa en tydlig ansvarsfördelning. Lagar och förordningar ger ramarna för den regionala ansvarsfördelningen men ibland behövs förtydliganden. Länsstyrelsen och Västra Götalandsregionen träffade ett avtal om ansvarsfördelningen i samband med regionbildningen. Där tydliggjordes att båda parter har ett utvecklingsansvar, och också vari detta ansvar bestod. Med detta lades en fast grund för ett gemensamt arbete för Västra Götalands utveckling.

Ha tålamod! I Västra Götaland finns nu snart ett decennium av erfarenhet av en ny och större geografi med en ny modell för ansvarsfördelningen mellan stat och regional politisk nivå. Många erfarenheter har vunnits, men samtidigt tar det tid att finna effektiva former och att åstadkomma resultat, vilket också erfarenheten från andra större fusioner visar. Man måste ha tålamod och inse att effekter av en sammanläggning kommer successivt.

Göte Bernhardsson

Roland Andersson

Göran Bengtsson

Kent Johansson

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons