Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Respektera Krims folkomröstning

Krimfrågan är komplicerad. Vid en ytlig blick på kartan verkar det som att halvön borde tillhöra Ukraina, tittar man mer noga ser man att den ryska kusten i öster är mycket nära.

Annons

Det lär finnas planer på att bygga en bro över sundet. Viktigare än geografin är historiska och demografiska förhållanden.

Vi borde ha lärt oss av Jugoslaviens sönderfall att vi i väst inte har någon möjlighet att förstå historiens roll i östra Europa.

Som ”alla” vet har Krim periodvis varit ryskt och befolkas i dag till större delen av ryssar. Då Chrustsjov på sin tid förde över Krim till Ukraina spelade detta mindre roll, eftersom Ukraina då var en del av Sovjetunionen.

Idag försöker den politiska majoriteten i Ukraina närma sig Nato och EU, vilket gett en helt ny situation.

Med tanke på den ryss-dominerade befolkningen var utgången av folkomröstningen på Krim given. EU och USA har haft svårt att acceptera omröstningsresultatet, oklart på vilka grunder.

Spelar kalla krigets tänkande om maktbalans och gammal rysskräck fortfarande en roll? Eller saknade omröstningen legitimitet, det vill säga hade den inte stöd i Krims eller Ukrainas författningar?

I Moskva var Putin inte sen att välkomna Krim och hamnstaden Sevastopol som två nya områden i Ryssland. Det hela verkade väl förberett.

I sitt tal till Duman använde han Kosovos självständighet som ett exempel på en liknande situation, där man i väst stödde lokalbefolkningens önskan. Räknas inte ryssar lika mycket som albaner?

Putin försäkrade även att Ryssland inte har något intresse av att ytterligare destabilisera Ukraina. Det senare verkar inte trovärdigt, med tanke på den ryska befolkningens agerande i östra Ukraina.

Det är fullt möjligt att parlamentet på Krim saknade lagligt stöd för den hastigt påkomna folkomröstningen, men det är inte vi i väst som skall avgöra detta. Hur som helst, Putin har en poäng när han hävdar att folkviljan skall respekteras på Krim likväl som i Kosovo.

Slutsatsen är att vi i väst inte skall lägga oss ytterligare i Krimfrågan, utan skarpt säga: ”hit men inte längre”.

De stora ryska minoriteterna i Estland och Lettland får inte användas som förevändning för nya ryska påtryckningar i dessa stolta och självständiga länder. Här är historien en helt annan än på Krim, med djupa rötter i centraleuropeisk kultur.

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons