Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Richard Thygesen: Nales energimodell är orealistisk

Fjärvärme fortsätter att behövas

Annons

Fortsatt debatt om fjärrvärme

Andersson och Lagnerius skriver i sin debattartikel 8 april bland annat att även den rena biomassan skall vi vara sparsamma med, ty den kan behövas som råvara för biobränsle till bilar, transportfordon, båtar och flyg Slutligen, jorden resurser är begränsade och varje land, region och kommun måste minimera sin bränsleanvändning för att nå klimat/miljömålen.

Där är vi delvis eniga. Vi bör använda prima biomassa sparsamt och försöka använda så mycket sekunda bränslen som möjligt.

Där har, som jag skrivit tidigare, kraftvärmeverken en viktig roll att spela. kraftvärmeverken nyttjar på ett effektivt sätt bränslets energiinnehåll, ca 90 procent, medan annan el-generering som kondenskraftverk, vanligt i Europa, nyttjar ca 35-40 procent av energiinnehållet i bränslet.

Även kärnkraftverken är relativt ineffektiva och nyttjar runt en tredjedel av energiinnehållet i kärnbränslet. Bränsleceller som Andersson och Lagnerius också ser som en dellösning nyttjar ca 35 -60 procent av bränslets energiinnehåll och elektrolysör som behövs för vätgasproduktion till bränsleceller nyttjar ca 80 procent av tillförd energi.

Alla uppräknade alternativ nyttjar alltså tillfört bränsle mindre effektivt än ett kraftvärmeverk.

Andersson och Lagnerius skriver också: "En mindre bergvärmeanläggning används som spetslast vid behov.

Sommartid värms berget upp med överskottssolvärme från solfångarna. Som ytterligare en lösning är en miljögodkänd vattenmantlad kamin möjlig att ansluta till värme och tappvattensystemen.

Stirlingmotorer som drivs med pellets eller biogas och producerar el och värme är en produkt som finns i dag. Bränsleceller ligger också nära i tid att bli en lokal kraftkälla.Kommande byggnader blir mer energisnåla som möjliggör att fastighetsägaren har ett eget lokalt el- och värmesystem."

Men ovanstående system räcker inte för att göra en byggnad självförsörjande på el. Det behövs också ett solcellssystem med en yta som är större än de flesta befintliga tak och en elektrolysör för produktion av vätgas, för drift av bränslecellen, och ett vätgaslager.

Systemet ovan med många olika dellösningar kräver också flera stora energilager som inte får plats i de flesta befintliga byggnader. Det är teoretiskt möjligt att bygga byggnader som är helt självförsörjande på värme och el men det är varken realistiskt att göra det i stor skala eller lönsamt.

En annan nackdel med Anderssons och Lagnerius systemförslag är att komplexiteten i de tekniska systemen flyttas från ett kraftvärmeverk med anställd personal som kan hantera den till fastighetsägare.

För övrigt minskar inte behovet av externt tillförd energi i byggnader med Anderssons och Lagnerius förslag som de hävdar. Det kan bara göras genom att tilläggsisolera byggnader.Framtida välisolerade byggnader kommer sannolikt som standard utrustas med solcellssystem och eventuellt batterisystem. Det kommer ge väldigt energieffektiva byggnader och ytterligare åtgärder för att minska behovet av köpt energi med hjälp av bränsleceller eller värmepump kommer ge små ytterligare besparingar av köpt energi.På grund av de små ytterligare besparingarna blir det svårt att få lönsamhet i sådana åtgärder.

Det är viktigt att Mälarenergis och fjärrvärmens framtid i Västerås diskuteras men diskussionen och eventuella alternativa förslag måste vara baserade i fakta och realistiska. Jag har med min serie debattinlägg försökt belysa problemen med Anderssons och Lagnerius systemförslag.

Med detta debattinlägg är diskussionen för min del avslutad för denna gång.

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons