Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Riksdagsledamöter: Äntligen ska kårobligatoriet avskaffas!

Annons

Äntligen ska kårobligatoriet avskaffas! Det är en seger för föreningsfriheten - och för alla som vill se ett vitaliserat kårliv vid våra universitet och högskolor.

Tvånget att vara medlem i en studentkår är förlegat och felaktigt. Föreningsfrihet är grundläggande i ett demokratiskt samhälle. I det ligger också rätten att avstå från att vara med i en förening. Men den här rätten har hittills inte gällt studenter. Den som studerar vid universitet och högskolor är tvungen att vara medlem i en studentkår, och vid några lärosäten måste man därutöver också vara medlem i en nation eller en fakultetsförening. Naturligtvis ska studenter, precis som alla andra vuxna, själva få välja vilka organisationer de vill vara medlemmar i eller stödja. Tvångsanslutningar hör inte hemma i det samhälle som vi vill ha. Det mest uppenbara missbruket av kårobligatoriet förekom under vänstervågen på 1970-talet, då några aktivister i kårstyrelser skänkte tvångsuttagna avgifter till politiska ändamål utomlands. Detta har idag försvunnit, men studenter tvingas fortfarande stå bakom uttalanden och aktioner som de inte vill stödja. Och studentkåren kan man idag som student inte lämna, om man vill fortsätta studera.

En annan utgångspunkt är att dagens studentkårer har flera viktiga uppgifter. Tvånget att vara med avskaffas nu på ett sätt som gör att det finns goda förutsättningar att klara dessa uppgifter också i framtiden.

Ett aktivt studentinflytande är nödvändigt för att utbildningen ska hålla hög kvalitet. Men dagens system fungerar inte särskilt väl. Valdeltagandet i kårvalen är ibland lägre än 10 procent, vilket undergräver representanternas legitimitet. Vår utgångspunkt är att studentinflytandet ska öka, och vi tror att studentkårer som bygger på frivillighet kan väcka ett större engagemang bland studenterna.

Regeringens förslag innebär att det ska finnas vissa grundläggande regler, men i huvudsak är det en fråga för studenterna och deras högskolor hur studentinflytande ska organiseras. Studentkårer ska även i fortsättningen ha rätt att utse studentrepresentanter i universitetets eller högskolans styrelse. För att en organisation ska få ställning som studentkår ska den vara demokratiskt uppbyggd, öppen för alla studenter och ha som huvudsakligt syfte att bevaka och medverka i utvecklingen av utbildningen. Det är universitetet eller högskolan som ska besluta om en organisation ska få ställning som studentkår, normalt för tre år i taget - ett beslut som också ska kunna överklagas.

Idag finansieras studentinflytandet genom de obligatoriska medlemsavgifterna till kårerna. Regeringen inför nu ett statsbidrag på 30 miljoner kronor per år (drygt 100 kr per student) för att underlätta denna verksamhet. Statsbidraget syftar till att säkra det grundläggande studentinflytandet, inte all den verksamhet som kårerna har idag. Det är studenterna, inte skattebetalarna, som även i fortsättningen har ansvaret att bekosta studentkårernas verksamhet. Kårerna ska också få behålla de skattelättnader de har idag.

En viktig del i Alliansens politik för högre utbildning och forskning är att öka friheten för universitet och högskolor - och i förlängningen också för studenterna. Regeringen har nu presenterat ett förslag som innebär att kårobligatoriet avskaffas nästa sommar. Det är ett stort och historiskt steg.

Agneta Berliner (FP)

Jessica Polfjärd (M)

Staffan Anger (M)

Jörgen Johansson (C)

riksdagsledamöter för Västmanland

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons