Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Riksdagsledamöter: Snabbheten är A och O

Klimatfrågan kan inte lösas av enbart marknaden, eller enbart det politiska systemet. Helt avgörande för växthuseffekten är om och hur vi snabbt lyckas lösa energifrågan.

Annons

Enligt World Resources Institute kommer 96,9 procent av koldioxidutsläppen inom EU från energianvändningen, varav 39,5 procent från elektricitet och uppvärmning.

Det finns en rad olika tekniska lösningar på problemet, som var för sig kan ses som otillräckliga, outvecklade och oprövade. Den enskilt viktigaste frågan är hur övergången från fossila bränslen till förnyelsebara energikällor ska gå till, och hur fort det kan gå.

Många var under 1980- och 1990-talen överdrivet optimistiska om hur snabbt solceller och vindkraft skulle kunna bidra till elproduktionen. För att i tillräckligt stor skala kunna nyttja de rena och relativt billiga resurser av energi som finns i sol, vind och vattenkraft behövs fortfarande mycket teknikutveckling. Problemet är att det idag nästan är omöjligt att bygga kraftledningar i Europa. Protester, rädsla för elektromagnetisk strålning och ändlösa överklaganden gör att inget av EU:s nio högst prioriterade kraftledningsbyggen ens har påbörjats.

Det är en sak att bygga kraftledningar som skall leverera el från ett kärn- eller vattenkraftverk ut i elnätet, en helt annat att bygga ett helt system med mycket stora variationer i flödet beroende på vind och molnighet. Det krävs avancerad ny teknologi för att styra flödena, hindra överslag (kaskadeffekter) som kan slå ut elförsörjningen i stora regioner och för att kunna balansera med mer reglerbara energikällor.

Inte inom något annat område har Sverige tillnärmelsevis så goda möjligheter att positivt påverka klimatfrågan som inom kraftöverföringen. Här har vi en unik kompetens och en lång tradition av sektorsöverskridande samarbete.

I Sverige väcktes frågan tidigt hur vi skulle kunna överföra el från älvarna i norr till industrierna längre söderut. I ett mycket fruktbart samarbete - som vi idag skulle kalla ett innovationssystem - mellan det statliga Vattenfall, det privata Asea och legendariska forskare som Uno Lamm utvecklades i Sverige den teknik för överföring av stora mängder el över långa avstånd som än idag är standard över hela världen.

Tyvärr fungerar inte det svenska innovationssystemet inom kraftöverföringsområdet lika bra som förr. Sedan avregleringen av elmarknaden i början av 1990-talet, då affärsverket Svenska kraftnät bildades för att ta över ansvaret för det svenska stamnätet, deltar inte de offentliga aktörerna i samarbetet på samma sätt längre.

Efter det stora elavbrottet som drabbade hela södra Sverige och stora delar av Danmark den 23 september 2003 fick Svenska kraftnät i uppdrag att skynda på byggandet. Länken är också ett prioriterat projekt inom det nordiska elsamarbetet som Sverige lovat att bygga.

Motståndet mot att bygga Sydlänken som en luftledning är dock stort. I den remissomgång som nyligen genomförts för Sydlänkens miljökonsekvensbeskrivning, som handlade om man skall använda morgondagens kabelteknik eller om den skall byggas med 50 år gammal luftledningsteknik, inkom det 1 800 svar. Av dessa var tre remissinstanser för alternativet att dra en luftledning.

Svenska kraftnät hävdar också att det är mindre kostsamt att använda den gamla tekniken, men då har man uteslutit en rad saker i sin kalkyl. De har inte uppdrag att beräkna den totala samhällsnyttan av de två alternativen. Skillnaden i hur luftledning och en nedgrävd kabel utmed väg påverkar landskapsbilden, natur- och kulturmiljön, möjligheterna till rekreation och friluftsliv, naturresurser, bebyggelse och begränsningar i framtida användning av marken åsätts inte något ekonomiskt värde. Inte heller tar man hänsyn till de positiva effekter som en demonstrationsanläggning kan ha för att möjliggöra en global övergång till förnyelsebar elproduktion.

Det är med stor förundran som vi har följt svårigheterna att få till stånd en nödvändig referensanläggning. Vi önskar att den klokhet och samarbetsanda som präglade pionjärerna inom den svenska kraftöverföringstekniken, inspirerar dem som idag har ansvaret för att samordna besluten kring Sydlänken.

Kent Persson (v)

Staffan Anger (m)

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons