Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Roger Haddad (FP): Fler måste vilja utbilda sig till lärare

Annons
Utbildning. Lärarnas kompetens är den viktigaste faktorn för skolans resultat.foto: scanpix

Folkpartiet och alliansregeringen har ett antal reformer på gång för att höja läraryrkets status. Omläggningen av lärarutbildningen och speciallärarutbildningen är de mest strategiska. Men också att vi nu återinför stadieindelning där lärarna utbildas specifikt för detta ändamål.

Kvalitetsgranskningen av lärarutbildningarna måste skärpas ytterligare. Socialdemokraternas reformer gick förr ut på att skapa en bred och generell lärarutbildning i syfte att kunna stoppa in läraren varsom i vilket ämne och stadie som helst. Det är dags att bryta detta.

Vi vill lyfta kompetensfrågan och återinför tydliga behörighetskrav och fokus på ämneskompetens för att få en lärarlegitimation. Lärarnas kompetens är den absolut viktigaste faktorn för skolans resultat, därför är det förvånande hur tyst det har varit i debatten kring kommunernas ansvar för kompetenskartläggningar.

Nyligen debatterade jag mot socialdemokraten Pia Nilsson från Sala som kritiserade regeringen för att göra för lite och för sent. Samtidigt hade Nilsson en lång lista på vad regeringen, alltså staten, borde göra.

Folkpartiet driver aktivt frågan om att helt låta staten ta ansvaret för skolan, men det säger Socialdemokraterna nej till. Debatten blir märkligare när samma partiföreträdare vill att staten ska höja lönerna, satsa på mer fortbildning med mera, trots att det är ¿kommunerna och fristående aktörer som är lärarnas arbetsgivare.

Och kritiken blir ihålig när regeringen ändå har genomfört vissa ändringar av lärar-¿utbildningen som är ett statligt ansvar, och nu också förbereder införandet av en lärar-¿legitimation för att få fast anställning, undervisa och sätta betyg.

Lärarlyftet är en fortbildning som ¿regeringen har genomfört, och delvis ¿fortsätter att genomföra. För min del är det angeläget att regeringen, i brist på ¿kommunernas prioritering av detta, åter-¿kommer med en ny satsning. Riksdagen har också beslutat om fler karriärsteg i skollagen som innebär att kommunerna kommer att få ¿permanenta statsbidrag för att premiera ¿duktiga lärare.

Ska vi klara rekryteringen och höja yrkets status måste fler reformer till. Men kommunerna är de som ytterst styr lärarlönerna. I Västmanland är det Pia Nilssons parti och de rödgröna som styr i alla kommuner — de är ytterst ansvariga för lärarlönerna och kan påverka.

Folkpartiet Västerås har i två år , trots visst motstånd, fått med den styrande minoriteten på marginella satsningar. Problemet är att lärarna ännu inte har fått någon höjning av lönen. De reformer som Socialdemokraterna efterfrågar har vi redan infört eller är på väg att införa. Men att säga nej till en statlig skola och samtidigt ständigt föra fram nya krav på staten utan att vända sig till den kommunala nivån är minst sagt konstigt.

Min slutsats är att Socialdemokraterna inte har ett enda eget förslag för att höja lärar-yrkets status, varken på nationell eller lokal nivå.

Regeringen planerar ett antal reformer — vilket är Socialdemokraternas recept för att förebygga en nationell lärarkris i den svenska skolan?

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons