Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Roger Haddad (L): Sänkta krav till polisutbildningen höjer inte yrkets status

Annons

Polisbristen går att hantera

Platser står tomma på polisutbildningen. Foto: TT

Det är attraktivt att bli polis i Sverige. Det är inte alla utbildningar vid landets lärosäten som kan göra urval för att anta de mest lämpade. Men trots att tusentals studenter söker de 800 platserna per termin, står det efter varje start 150-180 tomma platser. 

Regeringens uttalanden att utöka antalet platser ännu mer samt på fler orter är fel väg att gå. Dessutom har regeringen sänkt kraven för att antas, ändå lyckas vi inte fylla platserna.

Nyligen meddelade Polisen att de återigen vill sänka kraven, denna gång på de fysiska testerna, att oberoende hur det går, så ska sökanden passera. Ytterst ansvarig för detta är regeringen som i juli uppdrog till Polisen att lämna förslag på hur fler ska antas till utbildningen.

Liberalerna kräver ett omedelbart stopp för fler sänkta krav. Det riskerar urholka kvaliteten och frågan är vilka poliser regeringen vill rekrytera och hur man egentligen ser på polisyrket? 

Mot bakgrund av de dramatiskt stora polisavhoppen som vi sett de senaste två åren förblir det viktigaste politiska målet att stoppa polisavhoppen och locka tillbaka de hundratals poliser som slutat.

När otryggheten ökar och vi får fler områden med hög kriminalitet och skjutningar är det obegripligt att inte mer görs för att stoppa avhoppen.

Den andra viktiga frågan blir att säkra rekryteringen och kompetensen till detta samhällsviktiga uppdrag. Just nu ser vi en kraftfull expansion i Polismyndigheten där hundratals civila anställs för att säkra utredningsverksamheten.

Med en så kraftig extern rekrytering kommer det att ta tid innan dessa får den erfarenhet som krävs. På sikt är det inte hållbart att försöka kompensera det polisiära kompetenstappet med civila utredare.

Liberalerna ser behovet av utredare också, vi lade redan inför 2017 års budget mer resurser för detta än regeringen. Men den stora utmaningen är rekryteringen av poliser.

Dels behövs de i utredningsverksamheten, vi har sett hur våldtäktsärenden läggs åt sidan på grund av kompetensbrist. Men myndigheten ropar också efter erfarna mordutredare, även de med polis-som utredarkompetens.

Att locka tillbaka de pensionerade experterna är avgörande i det läge polisen befinner sig i. Den synliga polisen i yttre tjänst måste även återupprättas.

På sikt och i takt med att allt fler poliser väljer att lämna yrket på grund av dålig arbetsmiljö men även lön är det ohållbart att det står totalt 400 tomma platser i dag vid landets polishögskolor.

Ska vi vända detta krävs i första hand en antagningskapacitet hos Rekryteringsmyndigheten. 

Vi förslår därför 15 miljoner 2018-2020 för att utöka antalet tester och prövningar men regeringen har inte beaktat denna del i sin budget. 

Polisen måste även se över sin information till sökande innan man antar studenter. Många studenter framhåller att det inte alltid är en korrekt bild man får av yrket i den marknadsföring som förmedlas. Att locka rätt studenter till yrket avgör också vilka som till slut tackar ja.

De administrativa krav som finns för registrering och inmatning av uppgifter måste ses över. Många potentiella studenter sorteras bort redan här.

Mer måste göras för att aktivt följa de som kallas till prövning och inte minst de som slutligen kallas till uppropet. Även här finns flera fall där man tackar nej, inte dyker upp etcetera.

Sammantaget finns det flera åtgärder som kan vidtas för att fylla de tomma platserna på polisutbildningen utan att sänka kraven.

När det gäller polisutbildningens innehåll är det viktigt att återinföra fler praktikveckor med handledning i polisverksamheten. Det är allvarligt att myndigheten i dag inte anser sig ha tid med detta.

Utbildningen bör också läggas om igen – som det var tidigare där man som student slutförde hela utbildningen med aspiranttjänstgöring i myndigheten. I dag tvingas två månader in efteråt vilket har skapat flera praktiska problem.

Polisbristen går att hantera, men ska vi lyckas krävs det både satsningar på bättre lön, bättre arbetsmiljö men också en bättre kapacitet vid antagningen, inte sänkta krav.

Roger Haddad (L)

rättspolitisk talesperson, riksdagsledamot 

Debatt: M: Västmanland behöver fler poliser

Debatt: Polisförbundet: Polisen behöver högre lön och bättre arbetsvillkor

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons