Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Rune Karlsson, arkitekt: Är avtalen medvetet tillkrånglade?

Annons

I VLT den 27 februari ställde jag frågan vem som egentligen skall bekosta marksaneringen vid Öster Mälarstrand, samt vad de 6,14 miljoner kronor extra kallas som byggbolagen tydligen betalar utöver saneringskostnadsreglerna i aktieägaravtalet för den etapp 2 vid Öster Mälarstrand.

Varken Västerås fastighetsdirektör, Anders Eklund, eller kommunens ordförande i Mälarstrandens utvecklings AB, Monika

Eriksson, svarade på dessa frågor.

Rune Karlsson, arkitekt: Är avtalen medvetet tillkrånglade?

Vid telefonförfrågan hos fasighetsdirektören meddelade han bara att "det är ett detaljerat och komplicerat samband mellan de kostnader och exploateringssiffror som berördes, men att saneringskostnaderna totalt när hela strandområdet var färdigbyggt skulle landa på cirka hälften för kommunen och hälften på de två byggbolagen".

Vid förfrågan hos ordföranden Monika Erikssons kansli hänvisade hon bara, via sin sekreterare, till vd:n i Mälarstrandens utvecklings AB, Magnus Berg, som vid telefon-förfrågan lämnade beskedet att inga ändringar hade gjorts i det tidigare aktieägar-avtalet.

I den fördjupade översiktsplanen som åberopas i aktiägaravtalet anges under "Exploateringsekonomi" att "varje delområde skall bära sina egna kostnader."

Fastighetsdirektörens påstående att saneringskostnaderna totalt i slutänden skulle beräknas på hela strandzonsområdet har därför inget stöd i aktieägaravtalet. Det finns heller inget stöd i detta avtal för påståendet att saneringskostnaderna skulle fördelas hälften-hälften. De siffror som refererades i min tidigare tidigare gäller därför fortfarande.

Därför kvarstår också min tidigare fråga: Vad kallas de 6,14 miljoner kronor extra som byggbolagen betalade åt kommunen? Och vad fick byggbolagen ut av detta? Var det möjligtvis ett "bygglov med förbehåll"?

Som alternativ kan man tänka sig att om man tar bort exploateringsrätten på cirka 3300 kvadratmeter bruttoarea för kvarteret Toppseglet så blir det kvar cirka 75 500 kvadratmeter. Om då saneringskostnaderna, enligt VLT den 7 februari, är 2x7,5 = 35 miljoner kronor , så blir priset för saneringen 35000 000/75 500 = 464 konor per kvadratmeter bruttoarea. Enligt aktieägaravtalet skall detta fördelas med 300 kronor per kvadratmeter bruttoarea på kommunen och 164 kronor per kvadratmeter bruttoarea på de två byggbolagen.

För byggbolagen, och i slutänden för de boende, blir då saneringskostnaderna 164x75500 = 12,38 miljoner kronor, vilket är påtagligt mindre än de 17,5 miljoner som indikerades i VLT den 7 februari. Har de framtida boende informerats om detta?

Eftersom saneringskostnaderna för kommunens andel kompenseras "genom försäljning av tomtmark" kan kommunens saneringskostnader lika gärna kallas för rabatt på dåligt byggbar mark, en rabatt som inte tynger de framtida boende. Men, om byggbolagen genom bestickning betalar på kommunens andel i strid mot aktieägaravtalet så kommer dessa kostnader i slutänden att landa på hyrorna eller på de boendes

insatser. Framgår detta av byggbolagens och kommunens reklamkampanjer?

Eftersom tjänstemännen inte kan eller får bemöta denna typ av debattinlägg så hoppas jag att läsarna kan få ett svar från ordförande i kommunfullmäktige och fastighetsnämnden.

Rune Karlsson

arkitekt

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons