Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

S: Det krävs aktiva insatser mot ungdomsarbetslösheten

Annons
Toppar fel lista. Trots att den svenska ekonomin är en av EU:s starkaste ligger ungdomsarbetslösheten på 22,9 procent – högre än EU-snittet på 22,1 procent, skriver debattörerna.foto: scanpix

Regeringens facit är uselt när det gäller ungdomsarbetslösheten. Trots allt prat om ”arbetslinjen” går utvecklingen åt fel håll. Ungdomsarbetslösheten var i december 2011 3,0 procentenheter högre än i september 2006. Dessutom underpresterar Sverige jämfört med övriga EU-länder. Trots att den svenska ekonomin är en av EU:s starkaste ligger ungdomsarbetslösheten på 22,9 procent – högre än EU-snittet på 22,1 procent. I Tyskland, Nederländerna och Danmark är motsvarande siffror 7,8, 8,6 respektive 14,7 procent.

Det är uppenbart att regeringens strategi mot ungdomsarbetslösheten behöver läggas om. Jobbskatteavdrag och sänkt krogmoms har inte fungerat. Regeringen bör i stället dra lärdomar av den intensiva EU-debatten i frågan och genomföra förändringar på tre centrala områden.

w För det första måste arbetsmarknadspolitiken bli mer aktiv. Inom EU talas det om att kraftigt öka intensiteten i insatserna. Statskassorna tjänar stort på att ingen ung människa lämnas utanför. Regeringen bör självfallet följa efter. En första steg borde vara att ta bort det 100 dagar långa aktivitetsförbudet på Arbets-förmedlingen. Andra initiativ borde vara att satsa ordentliga resurser på traineeplatser, utbildningsvikariat och sommarjobb.

w För det andra måste regeringen arbeta hårdare för att höja ungdomars kunskaps-nivåer. Ett hinder för många är att de saknar gymnasiekompetens. Därför har Europa 2020-strategin ett EU-mål för skolavhoppen som innebär att de 18-24-årigar som inte fullföljt gymnasiet eller pluggar för att göra det ska bli färre än 10 procent. Trots att Sverige redan klarar den gränsen vill regeringen inte sätta ett tuffare nationellt mål. Vi vill i stället att det svenska 2020-målet ska vara att minska skolavhoppen till under 5 procent.

Att höja kunskapsnivåerna handlar även om att stärka den högre utbildningen. Fram till 2020 kommer andelen högkvalificerade jobb inom EU att öka från 29 till 35 procent. Dessa höjda kompetenskrav måste matchas av de unga. Medan regeringen tvekar vill vi kraftigt utöka antalet platser på yrkeshögskolor, högskolor och universitet.

w För det tredje måste regeringen ändra inställning till EU:s socialfond. I Sverige pågår ett stort antal socialfondsprojekt som är framgångsrika i att genom specialdesignad utbildning, praktik och matchning lotsa ungdomar som står långt ifrån arbetsmarknaden in i riktiga arbeten. Projekten visar att det inte finns några ”hopplösa fall” – att det är fullt möjligt att hjälpa ungdomar från försörjningsstöd till fast jobb.

Trots det kräver regeringen i förhandlingarna om nästa EU-långtidsbudget att socialfondens resurser i framtiden inte ska gå till länder som Sverige. Det är nu hög tid att överge denna destruktiva linje. Regeringen måste göra mer mot ungdomsarbetslösheten. I EU-perspektivet är regeringens passivitet en gåta. Varför satsar det ekonomiskt starka Sverige inte mer på sina ungdomar?

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons