Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

S: Kollektivtrafiken är en del av arbetslinjen

Vi måste investera i den regionala tågtrafiken, menar Lars Eriksson, landstingsråd.

Annons
På väg. Medborgarnas högst rimliga förväntan att samhället måste möjliggöra pendling är en nyckelfråga, skriver Lars Eriksson.foto: Vlt:s arkiv/peter krüger

Mälardalen växer så det knakar. Beräkningar visar att befolkningen i Stockholm och Mälardalen väntas växa med en halv miljon invånare till 2030. Allt fler västmanlänningar pendlar till sitt jobb eller studieort och med ett växande Mälardalen kommer den utvecklingen förmodligen att förstärkas.

Medborgarnas högst rimliga förväntan att samhället måste möjliggöra pendling är en nyckelfråga. Detta behöver mötas med bra infrastruktur och kollektivtrafik. Det finns en stor tillväxtpotential med ökat kollektivtrafikresande. Detta gäller inte minst inom och mellan de stora städerna i Stockholm–Mälar-dalen.

Sambandet mellan arbetsmarknadsregions storlek och medborgarnas löner är starkt. Det är när fler tillgängliga arbetstillfällen finns inom pendlingsavstånd som högre inkomstnivåer blir en möjlighet för en större andel av länets medborgare.

Vår gemensamma inriktning bör därför vara att alla kommuner i länet skall kunna ingå i en större arbetsmarknadsregion. Vi vet att det finns starka pendlarstråk mellan orter i vårt län och till orter i andra län i vår region. Det är därför viktigt att utveckla tillgängligheten i starka pendlarstråk över länsgränser.

För att inte tappa tid måste vi därför öka takten i att integrera länets alla delar i ett storregionalt perspektiv. Västmanlands län har en ojämn fördelning av tillväxt, både vad gäller ekonomi och befolkning. Västerås växer nästan varje år medan övriga kommuner länet har relativt konstant befolkning eller minskande. Inte minst av detta skäl är en ökad integrering av länets olika delar viktig.

Pendlarna är ett tåligt släkte. Jag har själv arbetspendlat till Stockholm under ett antal år och känner väl till frustrationen när kollektivtrafiken inte fungerar som vi vill att den ska göra. Punktlighetsstatstiken hos de företag som kör tåg har stått att läsa på nyhetsplats i VLT.

Frustrationen hos politiker och arbets-givare är påtaglig över att utlovade lösningar ligger allt för långt bort i tiden. Osäkerheten gror hos pendlare ifall löften om förbättringar ska kunna infrias under överskådlig tid.

Som regional politiker inser jag att vi framöver kommer att behöva ta ett större ansvar för den regionala tågtrafiken. Dels ekonomiskt men kanske framför allt genom att på olika sätt säkerställa en långsiktighet. Det kan innebära att vi tillsammans med våra grannar kan komma att driva ett regiontågsystem, vilket innebär stora borgensåtaganden och ökade driftskostnader.

När staten inte tar ansvaret för att säkerställa att pendlarna i Västmanland och övriga Mälardalen kan röra sig över länsgränserna på ett rimligt sätt, återstår för oss i kommuner och landsting att göra detta. Skattebetalarna i Västmanland har redan tvingats in i en medfinansiering av Citybanan i Stockholm med 600 miljoner kronor. Det är inget som vi önskat men som vi tvingats göra för att säkerställa projektet. Vi har därmed visat att vi tar vårt ansvar för helheten i tågtrafiken.

Vår stora utmaning är nu att göra detsamma för den regionala tågtrafiken i Mälardalen. Jag är övertygad om att vår tids beslutsfattare kommer att utvärderas utifrån vår förmåga att möta framtidens växande behov av en god kollektivtrafik. Det är en central del i arbetslinjen. Vi vill att fler ska jobba och kunna skapa sig en framtid. Med fler i jobb växer vårt län och vår region. Ska detta bli möjligt måsta kollektivtrafiken utvecklas.

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons