Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Säkerhet är inte en resursfråga

Annons

"Resurserna räcker inte till!". Det argumentet har blivit alltför vanligt när gemensamma angelägenheter i samhället ska hanteras. Det ger upphov till fel fokus.

Säkerheten i samhället är inget undantag. 65 procent av oss trodde enligt en Temo-undersökning i maj att säkerheten kommer försämras de närmaste tio åren. Om det blir reella försämringar beror det inte i första hand på en total brist på resurser. Jag påstår att det i själva verket finns så mycket resurser i samhället, att den verkliga utmaningen består i att kunna ta vara på alla dessa på ett vettigt sätt. Om säkerheten försämras beror det betydligt mer på särintressen och otillräcklig samverkansförmåga än på resursbrist.

Problemen förklaras, som jag ser dem, i första hand av att det saknas en gemensam uppfattning om säkerheten i samhället. Hur är det ställt med den, de inbördes förhållandena och prioriteringarna? Det är många som har ansvar, inte för samma sak men väl för olika delar. Det gäller staten och kommunerna. Det gäller också företagen och de enskilda människorna. Målen och ambitionerna varierar också.

Ansvaret är alltså fördelat på många. Det är ofrånkomligt. Alla är dock inte medvetna om sitt ansvar. Det gäller särskilt enskilda människor. Vanligt är dessutom att man bara ser till sitt eget ansvar, utan att nämnvärt tänka på angränsande ansvarsområden och på hur dessa påverkar varandra. Så blir lätt om inte syften, mål och krav är tydliga. Sällan eller aldrig står någon frivilligt tillbaka till förmån för ett mera eftersatt område. Ambitionerna och resurserna är inte heller tillräckligt synkroniserade och avvägda mot varandra. Den som är mest framgångsrik i lobbyverksamheten har också den största möjligheten att dra det längsta strået. Det är inte självklart att detta stämmer överens med de totala behoven.

Vad kan då göras för att förbättra situationen? Försvarsberedningen föreslog i början av juni att en nationell säkerhetsstrategi bör utformas. Beredningen framhåller bland annat behovet av att tydliggöra sambandet mellan vardagligt säkerhetsarbete och arbetet med att stärka samhället för mer allvarliga kriser. Den anser också att det är väsentligt att skapa förutsättningar för individuell frivillig medverkan i krishanteringen genom att aktivt bidra till utvecklingen av kompetens och förmåga. En handfast nationell säkerhetsstrategi skulle underlätta en bättre helhetssyn på behov och resurser.

Ett annat statligt organ, Ansvarskommittén, fick samma månad nya direktiv. Den statliga verksamheten har blivit allt mera "spretig". Det finns exempelvis över 460 statliga myndigheter, betydligt fler än vad det finns kommuner. Det är anledning nog att ompröva hur styrning och ansvar bäst ska fördelas mellan riksdag och regering och statliga myndigheter samt hur myndighetsstrukturen ska se ut.

Det finns också anledning att ta ställning till statens ansvar och funktion visavi kommunerna. Det är även nödvändigt att bestämma vad som ska vara samhällets åtaganden och vad vi som befolkning har ett eget ansvar för. Därför är det viktigt att Ansvarskommittén får fortsätta sitt arbete. Om det däremot går att undvika att särintressen blockerar nödvändiga förslag och reformer av vår offentligt finansierade verksamhet återstår att se. Om detta inte lyckas kommer betydelsefulla förändringar att utebli. Givna förlorare är i så fall landets invånare.

Det kan tyckas att säkerhetsstrategin och Ansvarskommitténs uppdrag är stora beting. Det är de också. De är däremot inte lika stora som de är nödvändiga. Med ett bättre samspel mellan och med det offentliga samhällets aktörer skulle Sverige klara en rad olika samhällsuppgifter som vi i dag har stora svårigheter med. Till dessa hör säkerheten, som med de resurser vi totalt sett redan har, kan förbättras betydligt. Folks oro är skäl nog att sätta igång med detta - direkt efter semestrarna.

ANDERS M JOHANSSON

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons