Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Sämre läskunnighet hotar viktiga värden

Annons

Kraven på språkliga färdigheter i vår tid är höga och de ökar ständigt. Därför är det alarmerande att allt fler får allt svårare att läsa och skriva. Förutom att det leder till stora svårigheter för individen påverkas hela samhället i negativ riktning.

I en nationell studie från Skolverket framkom att svenska fjärdeklassare blir allt sämre på att läsa. De läser långsammare och förstår sämre vad de läst än vad elever i jämförbar ålder gjorde för tio år sedan.

Man konstaterade samtidigt att läsning av skönlitteratur var det som minskat mest.

I dag har Individuella programmet blivit gymnasiets tredje största program. Varje år lämnar 10 000 elever grundskolan utan behörighet till de 18 nationella program som finns.

En rektor på gymnasiet berättade för mig att bara på ett år hade läsförståelsen på medieprogrammet sjunkit med 12 procent. Över hälften av eleverna låg på de två lägsta stegen i den niogradiga skala som läsförståelse mäts i.

Högskoleverket lade i mars fram en rapport där man i skarpa ordalag kritiserade lärarutbildningen. Många blivande lärare saknar kunskaper i läs- och skrivinlärning trots att de ska arbeta med mindre barn.

I fortsättningen ska Sverige inte delta i de internationella läsundersökningarna som görs vart femte år. Det anses för dyrt.

I en färsk studie från LO kan man följa klass- och könsrelaterade förändringar av läsvanorna under tiden 1983 och 2003. Att männens läsning avtar i så stor och hastig omfattning är oroande ur flera aspekter. Språket är nödvändigt för att vi ska kunna hävda våra intressen, både som individer och som medlemmar i olika demokratiska sammanhang. 1983 var andelen LO-anslutna män som inte alls läst böcker 28 procent. 1999 hade det ökat till 38 procent. 2003 var det hela 47 procent som aldrig läste en bok.

Även för män inom TCO har raset varit stort. På 20 år har andelen ickeläsare fördubblats. Klart är att kvinnor läser mer än män. Sammantaget betyder det att allt fler barn växer upp i hem där föräldrarna inte grundlägger goda läsvanor. Framför allt saknas manliga förebilder, vilket främst drabbar pojkar.

För 15 år sedan toppade Astrid Lindgren bibliotekens utlåningsstatistik med 2,3 miljoner lån per år. I dag är Anders Jacobsson nummer ett med 1,1 miljoner lån. Skönlitteraturen i barnens värld har blivit allt mer marginaliserad.

Att stimulera föräldrarna att läsa mer är en viktig fråga. Just nu pågår ett mycket framgångsrikt projekt, Läs-för-mig-pappa. Det är ett samarbete mellan sju stora fackföreningar, ABF och En Bok För Alla. Pappor runt om i landet utbildas under en dag och resultatet är häpnadsväckande. Mer än 50 procent ändrar sina läsvanor.

Men det är också av största vikt att skolan tar sitt ansvar när det gäller att väcka intresse för litteratur och läsande. På landets många friskolor lyser dock biblioteken med sin frånvaro. Inte heller inom den kommunala skolan är medvetenheten om bibliotekens betydelse självklar. Har man glömt bort att litteraturen utgör en kunskapskälla? Att litteraturen är en ovärderlig hjälp i människans utforskande av sig själv och världen?

I Astrid Lindgrens berättelse om Ronja Rövardotter skiljs de rivaliserande familjernas borgar åt av ett Helvetesgap. Ronja hoppar över klyftan. Men det avståndet är ingenting mot de sprickor och gap som delar samhället mellan dem som har ett rikt språk och dem som inte har det. Att alla har tillgång till ett rikt språk är inte bara en demokratisk rättighet det är också en del av samhällets immunförsvar mot totalitära idéer. Litteraturen fungerar som bromsmedicin mot ett samhälle som drabbas av historisk Alzheimers.

Noterbart är att i slutet av 1970-talet deltog över 90 procent av de röstberättigade i riksdagsvalet. Vid senaste valet var valdeltagandet 70 procent. I vissa områden låg de under 50 procent. Kan det ha med språket att göra?

Som ambassadör för Västmanland känner jag givetvis en oro för utvecklingen i länet. Västmanland är en del av världen. Men vet man vilka värden man måste prioritera för att en hållbar utveckling ska bli möjlig?

Torgny Karnstedt

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons