Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Sent vaknar (s)yndaren

Annons

EU-parlamentets majoritet är stark anhängare av fullbordandet av den inre marknaden och den totala fria rörligheten för personer, varor, kapital och tjänster.

De ser övergripande på den här frågan och hyser föga bryderier att det kan skapa problem, när till exempel tjänster ska utföras på den svenska marknaden enligt regler som gäller på den spanska marknaden, bland annat när det gäller lönenivå.

Harmonisering på den inre marknaden är vad allt handlar om.

Kommissionen föreslår att principen om ursprungsland ska gälla för utländska tjänsteföretag som etablerar sig utomlands.

Det betyder att ett utländskt tjänsteföretag som etablerar sig i Sverige ska följa hemlandets regler för näringsverksamheten och inte de svenska.

Det etablerade tjänsteföretaget behöver inte ens ha någon företrädare i värdlandet. Värdlandets fackliga organisationer får då inte ens en motpart att diskutera med.

EU-kommissionens förslag till tjänstedirektiv är ett intressant exempel på en fråga som varit uppe i EU-parlamentet som principfråga ett par gånger, utan att väcka uppmärksamhet och som många svenska EU-parlamentariker röstat för utan att reagera.

Redan den 4 oktober 2001 röstade EU-parlamentet om Bergerbetänkandet som handlade om kommissionens meddelande "En strategi för tjänster på den inre marknaden".

Betänkandet som antogs innehåller några punkter som behöver uppmärksammas: i punkt I) skriver man: "... stöder kommissionens initiativ och betonar att det, i politiskt och ekonomiskt hänseende, är angeläget att förverkliga den inre marknaden för tjänster, genom att undanröja alla rättsliga och administrativa hinder för de tjänsteleverantörer som vill verka på den europeiska marknaden".

Principen om att ursprungsland ska gälla för tjänster tas upp i slutet av punkt 13): "... erinrar om att man i största möjliga utsträckning bör tillämpa ömsesidigt erkännande av nationella regler och krav samt principen om ursprungsland".

Tjänster på den inre marknaden kom upp igen den 13 februari 2003 när EU-parlamentet behandlade Harbourbetänkandet i en resolution om EU-kommissionens meddelande "Översyn av strategin för den inre marknaden 2002 - Att uppfylla löftena".

Där återfanns bland annat punkt 1) Medlemsstaternas krav på skyddsklausuler kan skada enhetligheten i gemenskapslagstiftningen..., punkt 6) Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att begränsa kraven på skyddsklausuler till ett minimum..., punkt 41) Europaparlamentet håller med om att ömsesidigt erkännande skulle kunna vara ett ännu mer effektivt redskap för den inre marknaden, om medlemsstaterna ville tillämpa principen korrekt och avskaffa sådana bestämmelser i sin nationella lagstiftning som hindrar denna princip.

Betänkandet antogs genom en enda omröstning - dock med namnupprop - och påvisade den stora enigheten mellan de stora partigrupperna. Med 304 röster mot 17 godkändes resolutionen!

Av de svenska ledamöterna röstade följande för resolutionen: Olsson (fp), Paulsen (fp), Schmidt (fp), Sacrédeus (kd), Arvidsson (m), Stenmarck (m), Wachtmeister (m), Andersson (s), Färm (s), Sandberg-Fries (s) och Theorin (s).

Två svenskar lade ned sina röster, det var Gahrton och Schörling från miljöpartiet.

Frånvarande, ej röstande var en folkpartist, en kristdemokrat, två moderater, två socialdemokrater och tre vänsterpartister.

Frågan är om en del av EU-parlamentarikerna över huvud taget förstod frågans sprängkraft?

Men de svenska socialdemokraternas position till tjänstedirektivet har nu förändrats.

På riksdagens frågestund den 18 mars 2004 insåg Göran Persson äntligen vad tjänstedirektivet kommer att innebära för den svenska arbetsrätten och uttalade följande: "Herr talman! Gabriel Romanus pekar på en fråga som nog är större än vad vi här i kammaren hittills har registrerat. Det är flera departement som är berörda. Detta gäller inte bara alkoholpolitiken. Det kan handla om Apoteksbolaget, Svensk Bilprovning, Svenska Spel, våra vatten- och avloppssystem, kollektivavtalen och det kan också handla om vård, skola och omsorg. Det handlar om att allt skall konkurrensutsättas och betraktas som någonting som finns på en marknad."

Sent vaknar syndaren.

HÉLÈNE GOUDIN

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons