Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Sjukvården blir sämre av detaljreglering

Dags att sjukvårdspolitikerna redovisar sina åsikter om den destruktiva ekonomistyrningen.

Annons
Tungrott.  Anställda i sjukvården är missnöjda med mer övervakning och ökat rapportskrivande.Foto: VLT:s arkiv

Vare sig de rödgröna eller alliansen i landstinget har i pressen under våren tagit upp eller redovisat sin syn på den fråga som varit så aktuell under drygt ett år i hela landet: ekonomistyrningen av sjukvården. Successivt under 25 år utan att det diskuterats högt har landstingspolitiker och tjänstemän infört NPM, New public management, vilket journalisten M. Zaremba visade alla avigsidor av i DN våren 2013.

Landstingsrådet Denise Norström (s) intervjuades i VLT 21 december 2012: ”Ett övergripande mål är att sjukhusvården skall bli mer mätbar i siffror för att det skall gå lättare att planera verksamheten.

Inspirationen kommer från industrivärlden. Vi skall tänka i produktionstermer. Det blir en liten omvälvning.”

Detta har efterhand lett till att diagnoser och besök noteras som pinnar och prissätts av ekonomer. Läkare och sjuksköterskor vittnar i debatter och TV om att deras tid ägnas mer åt administration än åt patienter.

Kanske 50-70 procent av arbetstiden sitter man vid otympliga datorsystem och letar i register och dokumenterar allt. Det är inte längre etiken som styr i patientläkarkontakten utan direktiv om pinnar från tjänstemän och ekonomer.

Läkare och sköterskor känner att de inte har eget förtroende från ledningen och inte kan styra sin verksamhet utifrån de mest sjukas behov, sin kunskap och yrkesetiken. Siffror och sociala, psykiska och medicinska problem går inte ihop.

Arbetslust och moral har påverkats negativt liksom arbetsmiljön. Psykiatrin och allmänläkarvården är kanske de som lider mest med stora bemanningshål som följd.

Patientens förtroende för sjukvårdspersonalen minskar. Kvaliteten av arbetet inom varje klinik måste utvärderas på ett ansvarsfullt sätt styrt av humanism.

I många artiklar har metoden med denna pinnekonomistyrning dömts ut som destruktiv och improduktiv av forskare inom statsvetenskap och ekonomi. Vi ser också här i Västmanland hur administrationen med ekonomer och datafolk vuxit kraftigt och att massor av resurser går till tjänstemän som aldrig möter patienter.

Läkarsällskapets etikkommitté har i samarbete med ”Läkaruppropet 2013” (>9000 läkare) uppmanat alla läkare att höja sin röst, gå ut i debatten och därigenom påverka utvecklingen i positiv riktning. Vårddebatten är en parallell till den inom skolan.

Centrala politiker har också tagit ställning mot NPM. Stefan Löfven (s) skriver i DN Debatt i oktober att människor inom välfärdsyrken inte längre är proffs – de har blivit detaljstyrda utförare.

Han skriver att han vill rädda välfärden genom styrning som tar tillvara personalens kunnande, erfarenhet och yrkesetik. Frågan är då hur det stämmer ihop med de rödgrönas landstingspolitik i Västmanland?

Här har de professionella yrkesgrupperna helt mist sin förmåga att påverka sjukvården. Deras arbete har kidnappats av ekonomiska ersättningsmodeller, administration och detaljreglering. Det är dags att landstingspolitikerna deklarerar sin syn på NPM.

Urban Myrdal barnläkare

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons