Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Sjukvården klarar inte fler sparbeting!

Annons

Landstinget Västmanland har i stora helsidesannonser presenterat sjukvården som väsentligen frisk. I breda penseldrag tecknas en vy över sjukvårdens landskap där innevånarna kan känna sig trygga, även om en och annan detalj ännu kan förbättras. De senaste dagarna har det i massmedia äntligen framkommit hur vår ekonomiska verklighet inom sjukvården kommer att se ut framöver.

Det finns all anledning att reflektera över sjukvårdens förutsättningar att leverera den sjukvård som politiker och höga tjänstemän samtidigt utlovar. Problemet var likartat för fyra år sedan men inget parti hade civilkurage nog att innan landstingsvalet 2002 ur de dåvarande siffrorna härleda de oundvikliga konsekvenserna och diskutera dem.

Sedan en rad år råder en bred politisk enighet om att de ekonomiska förutsättningarna inom sjukvården inte ska förbättras genom skattehöjningar. Sedan 2001 har också landstingsskatten i Västmanland varit oförändrad, den är 5 procent lägre än riksgenomsnittet. Då skatteunderlaget inte ökat, måste förbättringarna i första hand genereras genom så kallade rationaliseringar inom sjukvården.

Om man försöker beskriva sjukhusvården i Västmanland, nu några år efter genomförandet av beslutet om "Ny vårdstruktur" 2003, som förvandlade ett hotande underskott i miljardklassen till en budget "nästan i balans" finner man att;

*Få andra landsting i landet uppvisar en så långt driven centralisering av sjukhusvården som den i Västmanland. All akut kirurgi, alla förlossningar och all intensivvård är sedan flera år tillbaka samlad till Centrallasarettet i Västerås.

*Akutmottagningen i Västerås är en av landets största efter stängningarna av akutmottagningarna i Sala och Fagersta.

*Patienter med cancerdiagnos saknar en egen avdelning.

*Den genomsnittliga beläggningen under 2005 på medicinavdelningarna på Centrallasarettet i Västerås var över 110 procent, på kirurgkliniken 118 procent!

Ser man till mer övergripande mätdata kan man konstatera att Västmanland tillhör den skara av landsting som satsar minst pengar på den traditionella somatiska sjukhusvården, samtidigt som denna presterar över förväntan. I Nysam är kostnaden för den somatiska sjukvården (kroppssjukdomar) i Västmanland den tredje lägsta av alla landsting, men prestationerna tillhör de bättre.

Personalen i landstinget försöker göra allt för att motsvara de förväntningar som skapas hos en befolkning som anser sig ha rätt till den sjukvård som politiker utlovar. Men de krav som ställs på oss måste stå i rimlig proportion till våra förutsättningar.

Vi vill ha en mer öppen debatt om sjukvårdens innersta problem; hur ska vi finansiera och organisera den vård som vi alla i växande grad ställer krav på att få? Vi känner en stor oro över att de politiska partierna inför valet 2006 tycks tro att receptet från 2002 låter sig upprepas med hårda rationaliseringar till följd, parat med oförändrad eller till och med ökad produktion.

Vi vet precis som alla politiker och tjänstemän hur det egentligen ser ut i landstinget Västmanland hösten 2006. Vi vet alla åt vilket håll alla siffror ånyo pekar. Hur kommer de att presenteras efter valet då den politiska makten säkrats? Det har återigen fått ske utan att en öppen och ärlig debatt om hur det egentligen är ställt med sjukvården i landstinget Västmanland, idag och i framtiden, ägt rum.

Tecknen på att landstingets ekonomi ånyo blöder, precis som den gjorde före valet 2002, har de senaste dagarna blivit offentliga. Orsakerna till blodförlusten är emellertid helt annorlunda än för fyra år sedan. En verksamhet som inte är i ekonomisk balans måste naturligtvis vidta åtgärder. Men det måste mot bakgrund av de senaste årens kraftfulla rationaliseringar stå klart att för stora delar av sjukvården i Västmanland är ytterligare besparingar inte möjliga att genomföra utan att vårdutbudet med största sannolikhet påverkas negativt.

Varför har det inte förts en politisk debatt om vilken sjukvård medborgarna har rätt att förvänta sig i förhållande till satsade skattepengar samtidigt som arbetsmiljö och löner inom sjukvården upprätthålls på en anständig nivå? Varför tycks de politiska partierna utgå ifrån att sjukvården i Landstinget Västmanland kan bibehålla sin höga nivå trots en ekonomisk framtid där besparingar måste göras?

Ska vi kunna leverera vård behöver våra verksamheten bra resurser - personal med kunskap och lokaler med god utrustning att arbeta i. Detta kostar pengar. Politiker av alla färger verkar krampaktigt hålla fast vid tron att sjukvården kan bli ännu mer "kostnadseffektiv" och därigenom ånyo befria dem från den mödosamma uppgiften att förklara för medborgarna att utan en förstärkt ekonomi måste kraven skruvas ner - smakar det så kostar det.

Lennart Edmark

Verksamhetschef Operationskliniken

Egil Henriksen

Verksamhetschef Fysiologkliniken

Per Weitz

Verksamhetschef Öron-Näs-

Halskliniken i Västmanland.

Ska vi kunna leverera vård behöver våra verksamheten bra resurser - personal med kunskap och lokaler med god utrustning att arbeta i. Detta kostar pengar, skriver tre verksamhetschefer vid Centrallsarettet.

Den genomsnittliga beläggningen under 2005 på medicinavdelningarna på Centrallasarettet i Västerås var över 110 procent, på kirurgkliniken 118 procent!

Foto: Göran Widerberg. arkivbild

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons