Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ska religiösa friskolor förbjudas?

Annons

Tack Elisabeth Bäck för ditt engagemang för de utsatta invandrartjejerna. Allt hedersrelaterat våld och förtryck måste vi gemensamt avslöja och motarbeta. Samhället måste naturligtvis också ge dessa utsatta allt tänkbart stöd och all den hjälp som de behöver, inte minst dem som i religionens namn förtrycks på olika sätt.

Däremot tyckte jag inte riktigt om slutklämmen i din artikel. Den är i och för sig helt riktig, men om den kopplas ihop med den, enligt min mening, olyckliga rubriken, kan den lätt uppfattas betyda något som jag hoppas att du inte menar.

I en sund kristen skola drivs ledarna av sin tro på Bibelns Gud. Det är en Gud som älskar alla människor lika mycket och innebär att ingen människa har gjort så mycket gott att Gud älskar den mer än andra, och ingen har heller gjort så mycket ont att Gud älskar den mindre än andra. Mellan dessa båda ytterligheter befinner vi oss både du och jag och alla andra. Däremot älskar han inte alla våra gärningar.

Det finns skolor som missbrukar sin undervisningsmöjlighet och tyvärr också gör det i Guds namn. Dessa bör eventuellt förbjudas eller åtminstone tillrättavisas.

Men vad finns det för motiv att förbjuda en skola med sunda ledare som tror på en Gud som i alla lägen erbjuder både kärlek, nåd och förlåtelse. Deras påverkan är ovärderlig för våra unga och bidrar till att de får den grundtrygghet, kraft och hjälp som de så väl behöver när de skall ut i livet och möta en ofta ganska tuff verklighet.

Jag hoppas att du inte menar att sådana skolar skall förbjudas. De bör väl istället få allt tänkbart stöd.

Hans Patring

Västerås

Svar:

Förbud är jag emot. Det är endast genom debatt, diskussion och personligt ställningstagande som det på sikt går att förändra och förbättra attityder.

Det jag i min lördagskrönika ger uttryck för är att jag personligen inte tror på friskolor med religiös inriktning. Både privat, och i mitt jobb, har jag för mycket sett hur det kan gå när religiös fanatism tar överhand.

I reaktioner som jag får när jag försvarar invandrartjejernas rätt till ett fritt liv, enligt svensk modell, hörs hårda ord från muslimska fundamentalister.

När jag skriver om kvinnors rätt att verka som präster, eller de homosexuellas rätt att gifta sig, hör snabbt kristna fundamentalister av sig, utan att vara speciellt fint kristna i sitt sätt att uttrycka sig.

Dessa bokstavstrogna finns också inom andra religioner, som hinduismen och judendomen.

När går något över och blir extremt? När trampar de religiösa företrädarna över gränsen från att verka mjukt och fint i Guds namn, till indoktrinering och hjärntvätt?

Återigen: Små barn har rätt till en bra och mjuk start i livet, också när det gäller religion.

Elisabeth Bäck

Huvudredaktör VLT

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons