Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Skäms Västerås för sina fornminnen och kulturskatter?

Annons

Socialdemokratin vill satsa på turism. Det gäller inte social turism utan den turism som skall dra in pengar till landet och länet. Eftersom jag är skeptisk till den lokala socialdemokratiska kulturpolitiken, som mest verkar vara satsningar på skrammel, buller och bång, fylla, bråk och häftiga amerikanare, har jag under några vackra sommardagar på cykeln försökt inventera våra kulturskatter i Västerås närområde.

Det ingav inte precis till några lustkänslor och det jag såg kan knappast locka den mest väl-menande och förstående turist till annat än en gäspning. Istället möter man förfall och total brist på fantasi och initiativförmåga.

Om vi börjar med ruinerna efter de medeltida stadskapellen och klostren i Västerås. St Ilians, St Gertruds kapell, Dominikanierklostret med flera. Alla informationsskyltar är vandaliserade och platserna får något sorgligt över sig där de ligger nerskräpade och förfallna.

Västerås har inom sina stadsgränser ett par unika Trojaborgar som visar vårt släktskap till Medelhavets kulturområden. De ligger där övergivna och anonyma för att snart helt försvinna i terrängen. Det gäller för övrigt nästan alla Västerås fornminnen och kulturskatter. Det verkar som om staden skäms för sitt förflutna.

Man har pliktskyldigast försökt jazza upp området kring Anundshögen. Resultatet har blivit småttigt och valhänt. Om man jämför Gamla Uppsala som verkligen lockar turister från när och fjärran, året runt, blir den jämförelsen rent av pinsam. Där finns det en förstklassig restaurang, duktiga guider och ett förnämligt museum som omgärdar ett pedantiskt skött kulturminne. Turisterna verkar nöjda och inspirerade av de nyvunna kunskaperna om Vendel- och Vikingatid när de shoppar i museets välfyllda butik.

Egentligen skulle Västerås ha mer att erbjuda än Uppsala. Badelunda var en gång Mälar-regionens handelscentrum. Här kom man ifrån öst och väst för att byta till sig Bergslagens rike-domar. Hit kom nya erfarenheter och kunskaper. Att området var rikt och hade stor strategiskt betydelse bevittnar de tiotal fornborgar som nu, bortglömda, flankerar staden.

Här uppstod den svenska industrin som är grunden till vårt välstånd. Men även detta verkar den nuvarande majoriteten i Västerås kommun sakna intresse och kunskaper. Västerås museum ligger nedpackad sedan flera decennier och samlingarna visas enligt uppgift endast vissa tider för förbokade entusiaster. Stadens industriella storhetstid som socialdemokraterna genom misslyckad näringspolitik gjort till en parentes vill man också glömma bort.

Tänk vad som skulle kunna hända med det välplacerade Vallby friluftsmuseum om några kreativa krafter fick släppas loss. En djurpark som bevarar den gamla svenska djurstammen? En upplevelsepark om Bergslagens fantastiska utveckling ifrån myrmalm till ASEA och elektricitetens värld? Vikingaidrott och Vikingablot? Kanske en park om vikingarnas färder i väster- och österled?

Västeråstraktens unika växt och djurliv borde väl ha fått något utrymme i sossarnas kulturpolitik. Men icke. Mälarstränderna ligger där oåtkomliga för allmänheten, Asköviken är sommarstängt och Björnön har man kallhuggt, tydligen förgäves, för att i sista stund blidka den diminutiva flygtrafiken till London.

Västerås försöker härma Göteborgs framgångsrika satsningar på turism och underhållning genom det nybildade kommunala bolaget Västerås Co. Vad man totalt missat att härma är Göteborgs satsning på kvalitet. Målet för Göteborg var att sätta ribban högt och att staden skulle kunna konkurrera med de mest framgångsrika europeiska regionerna när det gällde kultur- eller idrottsevenemang.

Västerås tycks ha lagt ribban på marknivå.

Clas Lundberg

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons