Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Skärp föräldrarnas ansvar för sina barn!

Annons

Nytt läsår. Nya förväntningar. Mycket är sig likt - på gott och dessvärre även på ont. Till de många skolor där verksamheten fungerar väl återvänder elever och lärare med glädje. Nya framgångar ska noteras och uppskattning tas emot från föräldrar och omgivande samhälle. Den positiva spiralen vårdas och vidareutvecklas. Gott så!

Vid andra hårt belastade enheter känner många lärare och skolledare oro inför det arbetsår som just påbörjas. Vad ska hända? Vad kan och vad måste vi själva göra vid vår skola för att förbättra situationen? Vilket stöd kan påräknas? Ska besparingarna fortsätta? Hur ser det ut när vi kommer till vår arbetsplats imorgon bitti?

I klassrummen ställer oroliga elever frågor. Hall- och Norrtäljerymningarna, polismordet i Hedemora, uppgörelser mellan olika gangstergäng, knivdråp och överfall är aktualiteter som skolans personal ska försöka förklara.

Vart är vi på väg och vilket samhälle vill vi ha? Exemplet Rosengård i Malmö förskräcker. På en enda natt krossades för en tid sedan nästan 600 glasrutor till en kostnad bortåt miljonen. Pengar som skulle kunna användas till konstruktiva insatser för många utsatta barn. År 2003 uppgick skadegörelsen vid Malmöskolorna till 12,5 miljoner, motsvarande vad 40 lärartjänster kostar under ett år. Anlagda bränder var den största kostnadsposten. Två polisbilar rycker ofta ut tillsammans så att den ena patrullen kan vakta bilarna för att undvika åverkan på fordonen. Brandbilar attackeras av ungdomar och ambulanspersonal vågar i samband med gängbråk inte omhänderta skadade personer förrän polis är på plats.

Så här illa är det dessbättre inte överallt. Men trenden i samhället vad gäller våld och brutalitet går åt käpprakt fel håll. Det är inte bara i storstädernas hårt segregerade områden som vissa ungdomsgrupper förstör, hotar, rånar och trakasserar sin omgivning. Mönstret känns igen i många kommuner.

Som oftast - när man diskuterar åtgärder för att förändra och förbättra situationen - framhålls skolans ansvar och viktiga roll för att grundlägga sunda värderingar, utveckla etik och moral hos unga människor.

Rätt så. Många av skolans medarbetare gör fantastiska insatser. Men det räcker inte. Alltför många barn och ungdomar växer upp i miljöer och med föräldrar som inte har ork, förmåga eller ens intresse av att fostra eller att vara förebilder för sina barn.

Även med ett starkt engagemang från lärare, elevvårdspersonal och skolledare är det svårt att fullt ut kompensera en negativ och destruktiv uppväxtmiljö. Klyftorna växer mellan de barn och ungdomar som har föräldrar som bryr sig och de som tvingas "fostra sig själva" och där gängets värderingar blir ideal.

Vi talar numera oftare om individens ansvar. De flesta vet att allas ansvar tenderar att bli ingens ansvar. Och när ansvarsfrågor diskuteras pekar man ofta på att någon annan har ett ansvar - samhället, politikerna, socialförvaltningen, skolan och så vidare.

Var kommer det egna ansvaret in? Inte kan 600 glasrutor krossas utan att förövarna vet att man gör fel. Många kompisar känner till vilka som står bakom det hela. Varför tar man inte avstånd? Var finns föräldrarna? Sätter de vuxna gränser? Det går inte att skylla på utanförskap. Som förälder borde man åtminstone vilja hålla rätt på sitt eget barn och vilka kamrater man umgås med!

Barn ska läras att ta ett eget ansvar utifrån sina åldersmässiga förutsättningar men låt oss också tydligare slå fast föräldrarnas ansvar för sina barn! Dessbättre fungerar de flesta väl i sin föräldraroll, men när vuxna "slirar" måste samhället markera, till exempel genom att göra föräldrar skadeståndsskyldiga. Samtidigt ska stöd i föräldrarollen erbjudas.

Inom kort ska regeringen presentera ett förslag till ny skollag. I denna bör föräldra-ansvaret skärpas!

Barn väljer inte sina föräldrar, men alla barn har rätt att ha föräldrar som bryr sig. Skolan ska komplettera föräldrarnas fostran av sina barn. Inte ersätta den!

HANS PERSSON

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons