Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Skolan - en kränkning för många ungdomar

Annons

Dropin betyder Diskrimineringsrelaterad Ohälsa på Personlig och Institutionell Nivå och är ett stort EU-partnerskap mellan 20 organisationer i Västmanland samt i Holland, Tyskland och Sardinien. Dropin arbetar för att stärka och förbättra övergången mellan skola och arbetsliv.

Arbetet med skolans vardagliga, organisations- och strukturella problem måste intensifieras för att få stopp på epidemin som ger ungdomar magont och psykiska besvär. För en del av ungdomarna innebär skolåren en enda lång kränkning. Det finns ungdomar som mår sämre än man har det.

Undersökningen Liv hälsa ung - 2006 i Västmanland visar att mer än var fjärde flicka i gymnasiet har allvarliga depressiva symtom. Och bland de ungdomar som inte "lyckas" i skolan lider var tredje pojke och varannan flicka av depression. Underpresterande elever har sämre fysisk och psykisk hälsa än andra ungdomar och rapporterar också fler kränkningar av både andra elever och lärare. Detta har nyligen presenterats i en rapport från Centrum för klinisk forskning i Västerås, framtagen för Dropin.

För många elever kan de sista åren i grundskolan ha varit en kaotisk färdväg kantad av misslyckanden, som leder mot en gymnasieskola - och nya misslyckanden. Det som sker i dag i vår stad, i vårt län, i vårt land och andra länder i Europa är att ungdomar som inte klarar skolans traditionella utbildning blir helt utblottade. En ny grupp som hamnar utanför samhället, en grupp som diskrimineras och får en olycklig start på vuxenlivet. Ett liv som kan innebära att aldrig ha pengar, inte kunna planera sin framtid, tvingas bo hemma hos föräldrarna, bara vänta på bättre tider som kanske aldrig kommer.

Forskning visar att tidiga betyg gynnar barn som har lätt för sig i skolan och de barnen klarar sig i alla skolsystem medan det för barn med svårigheter i skolan kan innebära tidigt utanförskap och utslagning. Tidiga misslyckanden skapar en negativ identitet hos barnet och förväntningar på nya misslyckanden, så kallade "självuppfyllande profetior" - man blir den man förväntas/förväntar sig att vara.

De ungdomar som har tröttnat på skolan kan ge massor av exempel på hur de blivit illa behandlade av skolans personal under sin uppväxt. Blickar, suckar och uppgivna kommentarer från lärarna lämnar avtryck i själen hos den som anses bära skulden - eleven. Ibland räcker det med ett betungande, redan utslitet efternamn för att skolpersonalens förutfattade meningar och fördomar ska inverka på möjligheterna att lyckas.

Dropins rapport visar att var tredje underpresterande elev i åk 9 har blivit kränkt av en vuxen person på skolan den senaste terminen. Social orättvisa tvingar pojkar och flickor in i beteenden de inte valt själva. Men lärare är inte medvetet elaka. Det handlar snarare om djupt mänskliga reaktioner grundade på negativa erfarenheter och frustration.

Lärarna i dagens skola har en otacksam roll. Många skolor har stora organisatoriska och ekonomiska svårigheter samt en ovilja att kännas vid problemen i systemet.

Vid vårens genomförande av undersökningen Liv hälsa - ung, som genomförs av Landstinget Västmanland och Centrum för klinisk forskning vartannat år i samtliga högstadie- och gymnasieskolor i Västmanland, blev skolornas organisatoriska problem smärtsamt klara. Även om många skolor fungerar bra, hade flertalet skolor stora svårigheter att planera och organisera för undersökningen på grund av bristande kommunikation mellan de olika stabsavdelningarna på skolan.

Forskningsassistenterna som var ute i skolorna för att genomföra undersökningen vittnade om kaotiska miljöer i framför allt högstadieskolorna med stök, oväsen och bråk i både klassrum och korridorer samt rädsla och otrygghet hos både elever och lärare. Vem kan ta till sig kunskap i sådana miljöer, och vem kan lära ut kunskap på sådana arbetsplatser? Både elever och lärare är offer för den bristande organisationen på dessa skolor och de svagaste eleverna är de som drabbas hårdast.

Skolan är en plats där barn och ungdomar tillbringar en stor del av sin tid under uppväxten. Varför är inte etik och moral, värderingar, personligt ledarskap - kunskaper och insikter som varje samhällsmedborgare behöver - lika viktiga ämnen i skolan som matte och svenska?

Det finns olika modeller av skolutveckling, det finns forskning om framgångsfaktorer. Varför måste alla elever på gymnasiet läsa samma nivå av kärnämnen? Varför måste alla gymnasieelever bli teoretiker? Människor har olika styrkor och svagheter, vi borde bredda kunskapssfären och ta tillvara individens begåvning istället för att likrikta alla efter samma måttstock så att de som inte passar i just detta mätsystem slås ut helt.

Skolans arena är självklar och bör starta från förskola och fortsätta till och med gymnasiet för alla elever. För att detta ska vara möjligt krävs för det första en trygg skolmiljö. För det andra behöver inte utbildningen se likadan ut för alla.

Sverige har i många år varit ett av de ledande länderna i världen inom utbildning. Men de senaste åren har antalet gymnasieavhopp ökat lavinartat. År 2005 avslutade bara tre av fyra elever sin gymnasieutbildning inom fyra år. En målmedveten kamp för en god skola måste föras på många parallella fronter. Kunskap kan inhämtas på mängder av olika sätt, beroende på individens förutsättningar. Skolan måste finnas för alla. Och det är dags att göra något nu, innan den "förlorade generationen" blir ett samhälleligt faktum.

Inger Paris

Cecilia Åslund

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons