Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Skolan måste åter bli prio ett

Annons

Det mesta har redan sagts i skoldebatten. Behovet av bättre lärarutbildning och ämneskompetens har framhållits av många.

Likaså bättre löner som stimulans för att yrket skall väljas av fler och duktigare lärare. Förstatligande anses av många vara lösningen.

Läxhjälp till barn som inte har högutbildade föräldrar och inte minst skolmiljön med lugnare arbetsförhållanden har ofta lyfts fram och så även kortare beslutsvägar och mindre byråkrati i skolans styrning.

På sistone har några, som Hans Liliegren, pekat på elevernas egen betydelse och i det sammanhanget också familjens. Jag tror att den vinklingen är nog så viktig.

Själv är jag välutbildad 40-talist från ett hem där ingen vidare studietradition fanns och ingen större läxhjälp kunde erbjudas. Men där fanns en stark och tydlig påverkan från föräldrar, som hade knapra egna förhållanden i färskt minne.

Studier var viktiga, skolgången måste skötas och läxorna måste läsas. Skolan var prio ett.

Om man ville få det litet bättre, så var detta den möjlighet som stod till buds. Därför tror jag att det var en minst lika stor andel av vår generation jämfört med dagens, som gjorde den så kallade klassresan.

Den inställningen tror jag inte alls har varit lika tydlig hos efterföljande generationer. Dagens föräldrageneration, alltså 60–80-talister, har själva haft det bättre förspänt än mina föräldrar.

Arbetslivet har ändrat karaktär och det är inte lika självklart, att det är skolarbete och högre studier som skall leda till en ekonomiskt trygg och i övrigt tillfredsställande tillvaro. Med en grov generalisering stimulerar inte denna generation på samma sätt ungdomarna till satsning på skolan.

Ett ökat inslag av ”att göra det du tycker är roligt” har spridit sig och hörs ävenfrån skolornas yrkesvägledare. Denna påverkan eller brist på sådan är en påtaglig orsak till att ungdomarna ofta saknar motivationen att göra något bättre av sin skolgång.

Dagens ungdomar har säkerligen också många fler distraktionsmoment än vad vi hade på vår tid. Och som Liliegren påpekar, om inte mottagaren av ”åtgärder” har den rätta motiva-tionen, ja då kommer aldrig reformer och åtgärder att få önskat genomslag.

Det räcker inte att som Roger Haddad konstatera att ”Attityden hos unga i dag är att skolan inte är viktig. Detta förblir en stor utmaning att förändra”.

Att förändra attityder och invanda föreställningar är inte lätt, det skall medges. Men vi lyckas med alla möjliga andra ”kampanjer” som värdet av att motionera och träna och att vårda vår hälsa genom rätt kost.

Att agera ekologiskt och att köpa närproducerat är andra exempel på kampanjer som sakteliga slår rot hos allmänheten.

Så slå ett slag för värdet av studier. Minst lika viktigt som Facebook och andra sociala medier!

Nog borde man kunna jobba litet mer med att få föräldrar och ungdomar att se på skolarbetet med mer positiva ögon.

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons