Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Skolproblemen sitter hos ledarna

Annons

Mikael Flovén skriver i sin debattartikel den 15 juli om rektorernas och förvaltningschefernas tillfredställelse med sig själva och sitt eget arbete.

När han beskriver att problemet i skolan sitter hos ledarna slår han nog huvudet på spiken. Ledarna i skolan har som somliga andra fastnat i IT-samhällets evighetssnurra.

De försöker via dokument, redovisningar och rutinhandböcker tillförsäkra sig kvalitet. Men det är bara en bråkdel av jobbet och egentligen är det överflödigt om man har bra, engagerad personal med sunt förnuft.

Den verkliga kvaliteten i skolan kan bara produceras i skolan och i klassrummen.

Före midsommar fick vi en kopia på ett elevvårdsprotokoll från våren 2003, via Skolverkets försorg. Ett dokument som innehöll en formulering som var i högsta grad häpnadsväckande - men som slutligen förklarade de svårigheter vi genom åren haft med sonens skola i Hallstahammars kommun.

Han gick när detta skrevs i årskurs 3. Kort och gott stod följande att läsa:

"Har anpassad studiegång och kommer inte att uppnå några mål." Mål avser studiemål. Rektor och specialpedagog har skrivit under protokollet. Vad formuleringen grundar sig på saknas.

Lena Millberg, förvaltningschef på skol- och fritidsförvaltningen, och Catharina Pettersson, ordförande i barn- och bildningsnämnden, i Hallstahammars kommun får gärna svara var denna skrivning passar in i kommunens kvalitetsredovisning och i skolans rutinhandbok.

Vi har tidigare i vår fått följande text från dessa båda:

"Vår strävan är hela tiden att möta eleven på elevens egen nivå. All personal gör utifrån sina kunskaper och erfarenheter ett helhjärtat och proffsigt arbete med X. Vi anser att vi har gjort de rätta prioriteringarna när det gäller stödinsatser.

Att förlita sig så mycket på personalens befintliga kunskaper och erfarenheter är knappast att rekommendera. Speciellt när det finns lärare utan lärarbehörighet. Kompetensutveckling behövs kontinuerligt för att garantera att personalen är införstådd med vad de nationella styrdokumenten innebär. Det får inte vara öppet för fria tolkningsföreträden av personalen.

Som Mikael Flovén skriver i sin debattartikel så är även denna förvaltningschef och ordförande, och även de rektorer som florerat i skolan genom åren - mycket nöjda med sin egen och personalens insats.

Det är skrämmande att en rektor och en specialpedagog kan döma ut en elev i årskurs 3 på detta sätt. Dessvärre har skolan även efterlevt denna skrivning i undervisningen och inte varit intresserad av användandet av hjälpmedel för läs- och skrivsvårigheter, åtgärdsprogram med mera. Det finns ett systemfel i deras sätt att tänka och agera, eller snarare - inte agera.

Många i skolan har i dag valt sida. Att strida för eleverna är ett mycket tufft jobb och man kan hamna i dålig dager hos rektorer och chefer. Därför sneglar man hellre på de ekonomiska siffrorna än engagerar sig i eleverna med problem. För det är lätt att slå på dem som redan ligger jämfört med att slåss med dem som sitter stadigt och högre.

Ledarna i sin tur är nöjda med att det ser bra ut på papperet, i kvalitetsredovisningarnas skrivningar. Men det som inte betalas med den egna lilla börsen får förr eller senare tas ur en annan.

Anne Halldin

Peter Halldin

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons