Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Skvaderförslag om avskaffad fastighetsskatt

Annons

Fastighetsskatten är en skatt på avkastningen på en kapitalplacering som skall beskattas som alla andra typer av kapitalinvesteringar som banksparande, aktier, obligationer och dylikt. Så har det varit historiskt och det är logiskt och rättvist mot andra kapitalplaceringar där man får betala skatt på avkastningen.

En skillnad är att boendet inte ger en avkastning i reda pengar, utan en avkastning i form av värdet av boendet. Detta värde ökar i regel och ger då möjlighet att genom lån omsätta ökningen i pengar, vilket villaägare ofta gör till exempel vid bilköp eller större investeringar.

Som exempel kan jag nämna att min villa 1970 hade ett taxeringsvärde på 99 000 kronor och i dag är värdet 1 184 000 kronor, vilket ger utrymme att skaffa likvida medel. Jag tror inte jag fått en sådan bra avkastning om jag satt in dessa 99 000 kronor på banken.

Tidigare framgick kopplingen mellan fastighetsskatten och ränteavdragen tydligt när man deklarerade. Det fanns då en bilaga 6 B: "Inkomst av annan fastighet än jordbruksfastighet". Där fick man deklarera en inkomstskatt som då var två procent av taxeringsvärdet och mot denna inkomst göra avdrag för låneräntor och tomträttsavgälder. De allra flesta kan inte köpa en villa utan att låna pengar till köpet.

Det som oroar mig är hur lättvindigt den borgerliga alliansen kunde komma överens i Almedalen om att ta bort fastighetsskatten och i stället införa en avgift för kommunal service. Man nämner ingenting om fastighetsskattens koppling till låneräntorna. Det kan ju inte vara rätt att bara de som bor i villa skall få göra ränteavdrag på sin arbetsinkomst.

Dessutom blir kapitalplaceringar i småhus skatte-fria, vilket öppnar stora möjligheter till spekulation. I den utredning som skall föregå det definitiva avskaffandet av fastighetsskatten måste det bli frågan om avskaffande av ränteavdrag mot löneinkomster.

Vad säger alla de barn-familjer som med miljonlån köpt sina drömvillor om att inte få göra avdrag för sina låneräntor? Visserligen behöver de inte betala fastighetsskatt men i stället en kommunal avgift som totalt kan uppgå till uppemot 6 000 kronor. Och vad säger de pensionärer med inkomster under 150 000 kronor och de som har taxeringsvärden på under 600 000 kronor när de får kommunala avgifter som överstiger fastighetsskatten?

Det exempel som Skattebetalarnas förening och villaägareföreningarna använt i sin kampanj mot fastighetsskatten är en hittills icke uppvisad pensionär som bor i ett hus vid havet och vars fastighet nu taxeras till 4,5 miljoner kronor och därför tvingas flytta från sin villa. Man talar inte om att det finns begränsningsregler som innebär att den här pensionären inte behöver betala 45 000 kronor i fastighetsskatt, såvida inte pensionären har en årsinkomst som överstiger 750 000 kronor.

Pensionärer med så stora inkomster är inte många och de har råd att betala för sitt i övrigt billiga boende. För den breda majoriteten av svenska folket och för sysselsättningen är fastighetsskatten en effektiv och rättvis skatt, som inte "flyttar utomlands".

Det oroar mig att tre partier så enkelt ställer upp på ett "skvaderförslag" från kristdemokraterna, därför att de vill vinna röster på något så populärt som att slopa en skatt utan att tala om konsekvenserna. Man tar bort 30 miljarder, det vill säga 30 000 miljoner kronor från statskassan, utan att tala om att detta skall ersättas med borttagande av ränteavdrag, en ny skatt eller nerdragningar i vård och omsorg. Om inte får vi en upprepning av utlandslåneåren 1991-94 med stora budgetunderskott och jättehöga räntor som följd. Det tyder inte på någon regeringsduglighet.

Sedan är det en annan sak att man behöver reformera fastighetsskatten. Att någon granne lyckas sälja sin fastighet till fantasipris ökar ju inte förmågan för omgivningen att betala högre skatt. Man kanske skall som i Kalifornien utgå från inköpspriset med en uppräkning av KPI. Man kan också med dagens låga räntor sänka uttagsprocenten, vilket kan motiveras av det är lägre räntor att göra avdrag för.

Roland Sundgren

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons