Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Slussa Vänner: Fas 3 förstärker utanförskapet

VLT har nyligen avslutat sin artikelserie om arbetsförmedlingens Fas 3. Sista artikeln avslutades med några resultat från en enkät som föreningen Slussa Vänner gjorde i höstas.

Annons

Vad vi förstår är detta den enda uppföljning som gjorts av Fas 3 i hela Sverige och vi vill därför belysa enkätresultaten något mer.

Anledning till enkätundersökningen var att vi vid besök på arbetsförmedlingens huvudkontor i Stockholm fick ta del av resultat från den enkät som gjorts gällande utförsäkrade från sjukförsäkringen. Vi fick då kännedom om att man inte gjort någon utvärdering av Fas 3 och att någon sådan inte heller var planerad.

Vi ansåg att en utvärderande studie av ett så omfattande projekt är viktig för såväl allmänheten som politiker och andra inblandade och utformade därför en egen enkät. Enkäten skickades till de 250 personer i Fas 3 som var utplacerade hos anordnare i Västerås genom ”arbetsgivarna”, de aktörer som erhåller ”anordnarbidrag” från arbetsförmedlingen. Eftersom det är hemligt vilka individer som ingår i Fas 3 gick det inte att skicka enkäterna direkt till de berörda.

Vid senare kontakt med de större anordnarna (kommunen och ABF) meddelade ansvarig på ABF att man tillsammans med arbetsförmedlingen bestämt att man inte skulle dela ut enkäterna till de 50 Fas 3:orna på ABF ”för att frågorna var för privata”.

Med tanke på detta är det osäkert hur många i Fas 3 som fått möjlighet att besvara enkäten.

Av de 44 som ändå svarat var två av tre män, flertalet mellan 40–60 år. 18 procent under 40 år. 60 procent ensamstående. Var tredje hade högskoleutbildning.

Två av tre trivs bra med arbetsplatsen och upplever arbetsuppgifterna som meningsfulla. Om var tredje inte trivs är det ändå en stor andel med tanke på att det inte sker någon individuell uppföljning från arbetsförmedlingen.

85 procent svarar nej eller vet ej på frågan om placeringen ökat möjligheten att få ett arbete på den öppna arbetsmarknaden.

Var tredje har nedsatt arbetsförmåga, 25–80 procent.

Anmärkningsvärt är att varannan uppger att placeringen medför merkostnader.

Drygt hälften anser att de tillför arbetsplatsen något. Man svarar till exempel: kompetens, struktur. God stämning och allmän upplyftelse. Erfarenhet. Mångkunnig och flexibel och kan göra vad som behövs. Renlighet, ordning och reda. Positivt tänkande. Synpunkter på verksamheten. Livserfarenhet.

Sammanfattning utifrån deltagarnas synpunkter på Fas 3:

Att dagligen utföra arbetsuppgifter klockan 7–16 utan pensionsgrundande lön eller andra förmåner som kommer med en anställning får negativ effekt på motivation och framtidshopp. Man föreslår plusjobb eller beredskapsjobb med lön så att folk får igång A-kassan och kan leva ett drägligt liv. Även förslag på att ta till vara kompetens och på kompetensutveckling.

Det handlar om långtidsarbetslösa som för att behålla ekonomiskt bidrag på nära socialbidragsnivå utför flerårigt oavlönat arbete. Den låga graden av inflytande och delaktighet utgör i sig en stressfaktor och genererar passivitet och inlärd hjälplöshet, således det motsatta till syftet.

Att den långa perioden inte utvärderas samt att ekonomisk ersättning endast utbetalas i form av anordnarbidrag till arbetsgivarna gör att man också kan diskutera om Fas 3 verkligen ska betecknas som ”arbete”, utan snarare en sofistikerad och kostsam förvaringsplats för att bättra på statistik.

Vi anser det angeläget och självklart att arbetsförmedlingen behöver göra en heltäckande uppföljning, inte minst med tanke på att det är ett miljardprojekt då närmare 1,5 miljard kronor betalas ut – till arbetsgivarna! Fas 3 har blivit en lönsam affärsidé för hundratals nya entreprenörer.

Är detta det mest effektiva sättet att använda allmänna skattemedel?

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons