Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Sluta att ständigt ändra skolans spelregler

Annons

PISA-rapporten är här! Svenska barn har blivit sämre – på allt! Så lyder de flesta rubriker i det mediala flödet.

Jag antar att fokus vänds mot nuvarande utbildningsminister Jan Björklund. Försvarstal är att vänta från alliansen om än mer ödmjuka nu än tidigare, då det inte längre framstår som trovärdigt att hänvisa till att … det tar tid.

Oppositionen vädrar morgonluft och under-blåser nuvarande ordnings brister. Snabba och enkla lösningar kommer att presenteras för att återigen visa sig vara missriktade. Helt klart är att de senaste årens ”quick fix”; nytt betygssystem, hårdare tag, utökad läraradministration och nu senast lärarlegitimation inte var rätt väg fram.

Föga märkligt då inte någon av dessa insatser är kopplad till vare sig evidens eller empiri. Här kan vi alltså skönja orsaken till de brist- fälliga resultaten: Ett flyktigt utbildningspolitiskt system som styrs av tyckanden och snabba riktningsförändringar.

Ett populistiskt system som hoppar än dit och än hit. Låt oss lämna politiken och gå till det som skol-politiken talat om men som sällan använts, nämligen aktuell forskning.

En inte alltid samstämmig skolforskarkår är överens om en sak: Kvalitet uppstår i mötet mellan elev och lärare – den kunnige och engagerade läraren gör skillnaden.

Den insikten tillsammans med ett formativt förhållningssätt är tillräckligt för att skapa en skola som gör det den har betalt för: Att rusta barnen för tiden efter skolan!

Det vi nu samhälleligt hamnat i är en synda- bockjakt och ett miss-brukande av det ensidiga kontraktet. Syndabocksjakten har resulterat i att lärare och rektorer ägnar mer tid åt att ha ryggen fri än att göra det som leder mot förbättrade resultat: Möta eleven där denne befinner sig och därmed utgå ifrån den begreppsvärld eleven finner begriplig

Skolan blir då på riktigt, för mig och väl värd att investera i. Det ensidiga kontraktet att hemmen har rätt att ställa krav på skolan men inte tvärtom är en självklarhet som kräver klargöranden och tydlig ansvarsfördelning innan det accepteras och ägs av samtliga aktörer.

I en värld av ständiga rättigheter finns annars en risk att det egna jagets skyldigheter mot sig själv, sina studier och samhället glöms bort eller förträngs då det innebär ett merarbete. Rätt väg fram för den svenska skolan handlar om rektorers och lärares vilja att åter axla rollen av de som kan lärande bäst!

En skola där rektor är tydlig med spelidén för den lärande organisationen och där lärarna är lojala med de roller de axlat kommer alltid att vara ett vinnande lag. Ett sådant lag skapas inte av ständiga riktningsförändringar från den högsta lagledningen.

Ett sådant lag har sedan länge insett att mer pengar inte är lösningen på deras problem. Ett sådant lag vet att kraften kommer från dem själva. Det är nu hög tid att åter släppa den kraften fri!

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons