Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Sociolog: Läkarprogrammet behöver fler utbildningsplatser

Antalet läkarutbildningsplatser och antalet antagna studenter är för lågt i förhållande till arbetsmarknadens och vårdens behov.

Annons

Bristen på läkare skapar olika typer av profitörer - i synnerhet uthyrningsföretagen som gör stora ekonomiska vinster på sina hyr- eller stafettläkare. Bristen på utbildningsplatser sägs bero på att utbildningen är allt för kostnadskrävande.

I Sverige har vi idag sex lärosäten som erbjuder läkarutbildning om 330 högskolepoäng och inför höstterminen 2007 antogs 572 av totalt 4829 förstahandssökande. Det handlar om mer än åtta förstahandssökande per utbildningsplats.

Det är förödande att vi har en utbildningspolitik som utestänger mer än var åttonde student när vi samtidigt lider brist på läkare. Många är de studenter som år efter år blivit besvikna när de mottagit antagningsbeskeden. En del har valt att söka lyckan i andra länder - något som står var och en med fritt att göra - men som skulle kunna undvikas om vi bara kunde utbilda tillräckligt många vid våra egna lärosäten. Dessutom betalar dessa studenter mer ur egen ficka för att nå sin dröm om att bli läkare.

Sverige har mer eller mindre satt i system att utnyttja andra länders frikostigare satsningar på läkarutbildning för sina egna syften. För varje svensktalande läkare som utbildats utomlands och som återvänder för att arbeta i Sverige gör svenska staten och utbildningsväsendet närmare 1500000 kronor i vinst. I Danmark gick det så långt att var fjärde utbildningsplats gick till svenska studenter. Den danske utbildningsministern gick i taket och krävde överläggningar med svenske utbildningsministern Lars Leijonborg. Regeringen valde i det läget att bygga ut antalet utbildningsplatser från 1080 till 1144.

I årets budget har regeringen valt att utöka antalet platser med ytterligare 60.

Totalt handlar det alltså om 1204 utbildningsplatser. Det är gott och väl, men 124 nya utbildningsplatser täcker inte på långa vägar det behov som arbetsmarknaden och vården har. Under 2006 antogs 314 svenska studenter till danska läkarutbildningar.

Till detta skall även läggas en omfattande social snedrekrytering. En väsentlig idé bakom högskoleprovet som urvalsmetod var att minska social snedrekrytering till högskola och universitet. Enligt en rapport från Göteborgs universitet bidrar snarare högskoleprovet till fortsatt social snedrekrytering i synnerhet på starkt konkurrensutsatta

utbildningar som läkarprogrammet. I en studie, gjord av Cliffordson och Askling (2006), fann man att 70 procent av studenterna som antogs på grundval av högskoleprovet kom från socialgrupp 1. Motsvarande för betygsurvalskvoten var 62 procent.

Den starka konkurrensen till läkarprogrammet gynnar således främst studenter som kommer från medel- och övre medelklass, bemanningsföretag och läkare som löntagare. Förlorarna är skattebetalarna, patienterna och de studenter som år efter år vägras inträde till läkarprogrammet.

Jag är övertygad om att fler utbildningsplatser och fler antagna skulle kunna öka intresset för mindre prestigefyllda läkarspecialiseringar - såsom psykiatriker och narkosläkare.

Jonas Ek, sociolog

Västerås

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons