Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

SSU: Hemutrustningslån är en form av ekonomiskt stöd

Annons
Hemutrustningslån. Debattören tror att lägre krav för efterskänkning skulle kunna förenkla integrationen för många.foto: scanpix

Integration är numera en ständigt levande fråga i den politiska debatten. Det är bra att frågor om arbetsmarknad och diskriminering tas upp, men det finns sällan konkreta åtgärder eftersom det är svårt att veta var man ska börja. I grund och botten handlar integrationen numera främst om större ekonomisk jämlikhet mellan folkgrupper.

Något som inte tas upp särskilt ofta är frågan om hemutrustningslån. Hemutrustningslånet är ett lån som kan sökas av den över 18 år som flyttar till Sverige. Lånet finns för att ge de sökande möjlighet att möblera sin bostad, och ska sedan börja betalas av efter två år. Problemen uppstår för dem som inte utan vidare kan betala tillbaka pengarna.

Skuldsättning försvårar integrationen. De flesta som hittar arbete kan visserligen i tid betala av på lånet, men varje år måste tusentals familjer söka anstånd med betalningen; närmare en tredjedel av låntagarna ansökte under 2011 om anstånd. Svårigheterna kan visserligen skyllas på den under de senaste åren skyhöga arbetslösheten, men risken med lån som stöd kommer alltid att vara att den som har fastnat i skuld tappar hoppet och får det svårt att ta sig ur situationen.

Den som har mycket stora betalningssvårigheter kan redan få ett hemutrustningslån efterskänkt helt eller delvis, och detta sker också i ett tusental fall om året. Ett mål måste dock vara att skuldbefria alla som har behövt låna pengar, vilket alltför hårda krav inte bidrar till.

En möjlighet som skulle kunna minska skuldsättningen hos nyanlända kunde vara att som med studielån införa en mindre bidragsdel i hemutrustningslånet, och kanske även möjligheter till nedskrivning av lånet efter ett visst antal år.

Dock är det allra viktigaste att det inte bör krävas lika mycket som i dag för att få lånet nedskrivet eller efterskänkt. De som får sina lån efterskänkta eller nedskrivna, befinner sig oftast till och med efter eftergiften i en svår situation; den svåra ekonomiska situationen är i själva verket ett kriterium för att alls få eftergiften.

Den totala efterskänkningen av hemutrustningslån under 2011 uppgick till något under 23 miljoner kronor. Det är visserligen mycket pengar, men när man ser till riksnivå är det inte alls en stor utgift. Den kan dessutom jämföras med den oberäkneliga kostnad skulderna med tiden för med sig för berörda familjer och hela samhället. Lägre krav för efterskänkning skulle därmed vara en både billig och prisvärd åtgärd, som förenklade integrationen och vardagen för tusentals svenskar. Var gränsen ska gå eller hur stor bidragsdelen skulle vara går inte att precisera här, men det är viktigt att hålla frågan levande.

Ger man ett lån av den här typen, som ska fungera som ekonomiskt stöd, är det knappast helt konsekvent att benhårt hålla på återbetalningen.

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons