Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Stålämnen på pendeltåg?

Annons

Vi ser med stor oro på att Norrbotniabanan används som argument och slagpåse av förespråkare för alla möjliga infrastruktursatsningar när de egna argumenten tryter. I VLT den 23 februari har folkpartister i Mälardalen på grumliga grunder hävdat att just Norrbotniabanan ska prioriteras bort för att ge ekonomiskt utrymme för "Mälartunneln".

Ett problem med denna slutkläm är att projekten inte kan jämföras så slarvigt. Mälar- tunneln är främst viktig för persontrafik för att "fördubbla tågkapaciteten genom city". Det främsta motivet till att bygga en ny järnväg längs Norrlandskusten är däremot industrins behov av godstransporter, även om regionförstoringen för kuststäderna också blir betydande.

Vi håller med debattörerna om att det gäller att prioritera när pengarna tryter. Norrbotnia-banan är, enligt Banverket, ett av de svenska infrastrukturprojekt som ger de största nyttorna. Att nyttan dessutom är riktiga "kronor och ören" som syns i näringslivets resultaträkning borde väga tungt. Branta backar och tvära kurvor på den över 100 år gamla norra stambanan begränsar godstågens hastighet och dragförmåga. Med en ny kust-järnväg kan varje lok dra 30-40 procent mer last än på dagens stambana. Det sänker kostnaderna och ökar konkurrenskraften väsentligt för företagen.

Stora godsvolymer transporteras från norra Sverige och norra Finland, en stor del på export. Investeringar i regionen har dessutom medfört kraftigt ökad produktion. Stora exportinten-siva bolag inom gruv-, trä-, pappers- och metallindustrin är beroende av effektiva och miljövänliga godstransporter och välkomnar Norrbotniabanan. Även verkstadsindustrin i Mälardalen använder råvaror från Norrland och får stor nytta av banan.

Alla infrastruktursatsningar är långsiktiga och de flesta är viktiga för landets tillväxt. Det är inte ändamålsenligt att bygga upp motsättningar mellan olika delar av landet. Prioriteringarna måste göras med vidare vyer än så. Och så länge basindustrin med gruvor, stål, papper och trä är basen i den svenska ekonomin är det svårt att komma undan med retoriska genvägar om satsningen på Norrbotniabanan, som så tydligt gynnar just denna industri.

Det kan upplysningsvis till-läggas att kostnaden för Norr-botniabanan motsvarar 16 veckors industriellt produktionsvärde för den berörda regionen, samtidig som banan ska verka i minst 60 år.

Kristina Falk

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons