Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Stefan Kudryk (v): Sätt press på Kina, Sten Tolgfors!

Handelsminister Sten Tolgfors (m) sjunger frihandelns lov (VLT den 18 augusti) och menar att ökad handel är nyckeln till ett demokratiserat Kina.

Annons

Min fråga blir: vad är nytt i detta? Västvärlden har i varierad omfattning utövat handel med Kina under ett antal år, men var är de ut lovade förbättringarna?

Amnesty International rapporterar till och med att läget för mänskliga rättigheter på en mängd områden förvärrats under senare tid.

Kina är ett land som kombinerar rå hyper-kapitalism med stalinistiskt förtryck och är således någon slags ideologisk hybrid. Övergreppen mot oliktänkande är väldokumenterade, och jag menar att omvärlden gör alldeles för lite för att förändra denna verklighet. Många stora ord uttalas, men mycket lite görs av regeringarna i väst.

Tolgfors är den senaste i raden av europeiska ministrar med utrikesansvar som säger att hans regering "tar sitt ansvar" för att föra upp övergreppen på agendan. Det hade varit intressant att fråga människorättsaktivisten Chen Xiaoming om hur han ser på engagemanget från väst. Tyvärr avled han tidigare i år av inre blödningar, ett resultat av tortyr under sin fängelsevistelse.

Varför är då västvärlden så rädd för att kritisera Kina? Tolgfors ger själv svar på frågan. Kina är en källa till billig arbetskraft för svenska företag vilket leder till lägre importpriser på varor som sedan kan säljas med stor vinst i Sverige.

Jag menar att västs ekonomiska välstånd och höga konsumtion är direkt beroende av Kinas dokumenterat hiskeliga produktionsförhållanden. Att i det läget stöta sig med Kinas regering, genom att på allvar föra upp arbetsrätt eller mänskliga rättigheter på dagordningen är inte populärt, och kan få konsekvenser för importen, och därigenom den inhemska konsumtionen.

Vi kan jämföra med en annan välkänd diktatur: Kuba. Ur handelssynpunkt är Kuba näst intill obetydligt jämfört med Kina, och det är kanske därför borgerliga politiker står i kö för att kritisera Fidel Castros regim. Det är diplomatiskt och handelsekonomiskt ofarligt, och samtidigt politiskt korrekt, att vara Kubakritiker, medan det är vanskligt att rikta samma hårda kritik mot Kina.

Men vad anser Tolgfors om USA:s embargo mot Kuba? Anser han att USA agerar fel, och att landet borde öppna sina gränser för kubanska produkter? Med ministerns frihandels-logik borde svaret vara ett tveklöst ja, och jag hoppas att han pressar sin amerikanska motpart när de träffas.

Borgerliga politiker är inte sena med att kritisera kommunistiska diktaturer. Gott så! Diktaturer ska synas, oavsett politisk "färg". Men tyvärr klingar kritiken falskt. Man kritiserar Kuba hänsynslöst, men missar chansen att på allvar ställa krav på Kina och använda dess exportberoende som ett sätt att nå resultat.

Då regimerna i båda dessa länder bekänner sig till samma ideologi så kan det rimligen inte vara den som upprör Tolgfors och hans meningsfränder. Uppenbarligen är det inte heller omfattningen av kränkningarna som avgör. Snarare verkar det handla om något så cyniskt som ekonomi. Eftersom Kina har adopterat marknadsekonomin, och är villigt att acceptera globaliseringens och frihandelns villkor, låter Tolgfors och västvärlden landet hållas.

Stefan Kudryk

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons