Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Stefan Lanehed: Därför slänger hushållen mat för miljoner

Annons
Koll på käket? Smaka och lukta på maten och titta er för Guds skull inte blinda på ett påtryckt bäst före-datum, skriver Stefan Lanehed. foto: scanpix

Inger Andersson, generaldirektör på Livsmedelsverket, uppgav nyligen på VLT Debatt att hushållen i Västmanland slänger mat för cirka 650 miljoner kronor varje år. Ett häpnadsväckande belopp. Men det är till viss del Livsmedelsverkets eget fel. Få nya bestämmelser har det informerats så erbarmerligt dåligt om till allmänheten, som just ”bäst före”.

Jag deltog personligen, som journalist, på presskonferensen på Livsmedelsverket när man i början av 1980-talet informerade om bakgrunden till införandet och innebörden av begreppet ”bäst före”. Man demonstrerade den nya bäst före-bestämmelsen med hjälp av overhead som visade staplar, diagram, tidslinjer och en massa annat.

Livsmedelsverket menade att många producenter var alltför vidlyftiga när det gällde datummärkningen ”sista förbrukningsdag”. Det hände inte sällan att vissa färskvaror faktiskt hunnit bli skämda när slutdatumet inträffade, däribland kokta charkvaror och andra så kallade känsliga färskvaror. Därför ville man att tillverkare och producenter skulle rätta in sig i leden.

Ett exempel:

Vi tänker oss en tidsrymd på en månad, april exempelvis. Dag 1 tillverkas en falukorv. Producenten anser att den har en hållbarhet på 30 dagar och märker därför korven med sista förbrukningsdag den 30 april. Märk väl att sista förbrukningsdag på den tiden var ”tvingande”. Det var alltså saluförbud efter det att datumet passerat.

På Livsmedelsverket ville man att producenter och tillverkare skulle ”skärpa till sig” och korta ned hållbarhetstiderna. Trots att korven faktiskt var ätbar den 30 april. Då kom man på den strålande idén med ”bäst före”. Och bäst före skulle alltså inträffa när korven kvalitetsmässigt stod ”på topp” för att där-efter sakta dala i kvalitet tills den blev oätbar.

Den här korven som tillverkades den 1april, märktes i stället med ”bäst före” 16 april, (men var fortfarande lika ätbar fram till den 30). På Livsmedelsverket var man övertygad om att de flesta färskvaror var de facto i högsta grad ätbara efter att bäst före-datumet passerat. Därför tog man samtidigt bort det tvingande saluförbudet, och överlät i stället till den enskilde handlaren att bestämma om han ville plocka bort varorna ur disken vid aktuellt datum, eller fortsätta sälja och kanske märka med ”halva priset” eller liknande.

Varför västmanländska hushållen slänger 10-20 procent av alla inköpta livsmedel beror till mycket stor del på okunskap. Jag gissar att högst 10-20 procent av västmanlänningarna, troligen av hela svenska folket, känner till innebörden av bäst före-märkningen. Resten har inte en aaaning.

Det sorgliga är att de flesta konsumenter sätter likhetstecken mellan sista förbrukningsdag och bäst före. Om vi leker med tanken att vi 1981 köpte en liter mjölk tillverkad den 30 mars, märkt ”sista förbrukningsdag” den 11 april, och jämför den med den liter mjölk vi köper i dag, som också är tillverkad den 30 mars men nu i stället är märkt ”bäst före” den 7 april. Samma mjölk, samma tillverkare, samma kylförvaring – men tre dagar kortare datum! Hur många miljoner liter fullt drickbar mjölk slänger svenska folket årligen?

Jag har en mellanlagrad 31-procentig Biskopsost liggande i sin vakuumförpackning hemma i kylskåpet. Den har en bäst före-märkning med 110429. Finns det någon som i sin vildaste fantasi tror att jag skulle slänga osten när bäst före-datumet passerat? Jag har svårt att tänka mig det. Snarare skulle jag tro att osten blivit ännu mer lagrad om den får ligga ytterligare några månader innan jag öppnar förpackningen.

Min lätt a-fil, som passerade bäst före-datum den 27 mars smakade lika gott på morgonen den 1 april, och den fil som fanns kvar räckte, och smakade gott, även dagen efter.

Det finns ett utmärkt sätt att minska det 650 miljoner kronor kostsamma slängandet av, förmodligen helt ätbara, livsmedel i Västmanland årligen: smaka, lukta – och titta er för Guds skull inte blinda på ett påtryckt bäst före-datum.

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons