Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Stort behov av ökade insatser för internflyktingar

Annons

Miljoner människor tvingas fly från sina hemländer varje år. De flesta flyr till grannländer, andra långt bort. Men många flyr även inom sitt eget land. Många har orimligt svårt att få tillgång till den hjälp de behöver och deras rättigheter ignoreras alltför ofta. I dag, på den internationella flyktingdagen, bör deras problem uppmärksammas.

FN:s särskilda rådgivare i internflyktingfrågor har kallat det en försummad humanitär fråga. Även Sida har uppmärksammat problemen i en ny rapport tillsammans med en rad andra biståndsorganisationer, där vi betonar vikten av att tillgodose mer än de akuta behoven av mat, bostäder, vatten, hälsovård med mera.

Det behövs ett tydligare arbete med skyddsfrågor. Den frågan driver Sida och Sverige mycket aktivt internationellt. För behoven är omfattande. Omkring 25 miljoner människor i minst 49 länder, de flesta i Afrika, lever som internflyktingar på flykt från krig, förföljelse eller övergrepp. 22 miljoner av dem har varit på flykt under mer än ett år. Genomsnittstiden för att återvända hem är hela 14 år. Upp till 80 procent av internflyktingarna är kvinnor och barn. Internflyktingars barn är oftare än andra barn utsatta för familjesplittring, våld, övergrepp, sexuellt utnyttjande, våldtäkt, kidnappning och tvångsrekrytering till beväpnade grupper.

Detta innebär att internflyktingarna ofta är de svårast utsatta i en humanitär kris. Möjligheterna att bekämpa fattigdomen i de konfliktdrabbade länderna minskar drastiskt när miljontals människor rycks bort från arbete och jordbruk, och även utbildning och social trygghet. Den osäkerhet som många tvingas leva i, kan i stället bidra till att förstärka eller skapa nya konflikter. Detta blir tydligt i länder som Sudan, Somalia och Uganda där problemen med internflyktingar är oerhört svåra. Deras behov gäller både materiell nödhjälp, skydd mot övergrepp och hjälp för att återvända.

Trots dessa enorma problem står många av världens internflyktingar ofta helt utan stöd och skydd från vare sig regeringen eller det internationella samfundet. I och med att internflyktingarna inte har lämnat sitt land har de inte automatiskt rätt till skydd från FN, på samma sätt som människor som flytt till andra länder.

Det yttersta ansvaret för internflyktingarnas situation ligger i stället hos hemlandets regering. När staten inte lever upp till sitt ansvar att tillgodose behovet av skydd och basförnödenheter för den egna befolkningen, antingen det är avsiktligt eller oavsiktligt, fordras en internationell insats.

Sida har under en lång tid stöttat internflyktingar, bland annat i samarbete med Internationella Rödakorskommittén. Och i samarbete med Internationella migrationsorganisationen, IOM, har positiva resultat nåtts i Zimbabwe, där ett hundratal lantarbetare och deras familjemedlemmar fått ny mark efter att ha fördrivits från sina gamla bosättningar.

Men det är långt ifrån nog. Just nu bereder Sida ett omfattande stöd till Norska flyktingrådet, som kommer att arbeta i några av de värst drabbade länderna i Afrika med insatser för mänskliga rättigheter, rättshjälp och assistans med landrättigheter. Sverige stödjer också Global IDP Project - ett globalt projekt som driver frågan gentemot FN för att förbättra sitt policyarbete i frågan.

Internflyktingarnas situation ställer svåra frågor om mänskliga rättigheter och staters ansvar för att tillgodose dessa på sin spets. Hur ska det internationella samfundet träda in då mänskliga rättigheter förvägras inuti ett land? Det är frågor som vi ständigt brottas med. I vissa länder blir internflyktingarna en bricka i politiska och militära konflikter. Givarnas roll kräver därför en svår avvägning där varje situation måste bedömas för sig. Den humanitära principen gäller ändå för alla biståndsgivare och innebär att vi har skyldighet att hjälpa utsatta människor, oavsett var de befinner sig.

Maria Norrfalk

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons