Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Strutspolitik om hemlösheten

Annons

Enligt vänsterpartisten Mats Ericson, som lämnar Västeråspolitiken efter höstens val, har Västerås inga egentliga problem med hemlösa (VLT 26/6).

Detta om man jämför med andra städer. Med statistik kan man bevisa mycket och slå sig till ro, men det hjälper inte den som är hemlös.

När vi frågar efter visioner för att lösa 250 hemlösas situation i Västerås står invektiven som spön i backen från Mats Ericson, vilket säger mer om hans debattnivå och bristande respekt för de som inte har samma åsikter som han själv.

Vi börjar tyvärr bli vana vid Mats Ericsons sätt att beskriva verkligheten. Då vi föreslog Elevhemmet Eskadern som lämplig lokal för upp till 40 hemlösa påstod Mats Ericson på debattplats i VLT att det endast fanns en (1) dusch. Verkligheten är nyrenoverade lokaler med femton (15) duschar.

Detsamma är det med Ericsons verklighetsuppfattning kring hemlösheten. Socialstyrelsens senaste mätning av hemlösa i landet har blivit kraftigt kritiserad. Det är betydligt fler som är hemlösa än den mätning som är baserad på kommunernas egna uppgifter. Kanske har det att göra med att kommunerna inte egentligen vill beskriva hela bilden och uppfattar läget på ett annorlunda vis än exempelvis frivilligorganisationerna gör. Så länge det finns 250 hemlösa i Västerås så bör man som politiker aldrig slå sig till ro och uppfatta verkligheten som acceptabel.

Eftersom Ericson åberopar statistik och erfarenheter från övriga landet vad gäller hemlösheten, är det viktigt att berätta om modulpolitiken. Ingenstans i landet har det fungerat med "trevliga små röda stugor" som Ericson väljer att romantisera eländet med moduler, eller baracker som vi hellre kallar dem. Vad som är fakta är att Västerås stad har valt att placera ut de personer som ej fungerar på härbärgen eller i andra omsorgsformer. De personer som inte vill sluta med alkohol och droger hamnar här. Tillsynen är en gång per dygn för att se om den som bor där lever. Vi har svårt att se detta som en vårdform. Det är en ren förvaring. Det är svårt att förstå syftet med att placera ut en drogberoende hemlös i en barack mitt på en åker. Hur dessa personer skall komma till insikt med sin situation och kunna kvalificera sig till en bättre bostad vill inte den politiska majoriteten berätta.

Synen tycks vara att man skall rycka upp sig i sin ensamhet för att komma tillbaka i samhället. I rimlighetens namn måste man fråga: Var har denna syn på utslagna individer lyckats i Sverige eller för den delen något annat land? Vi tycker att vänsterpartiet och socialdemokraterna som i första hand står ansvariga för den förda politiken, mera ärligt bör säga som det är i stället för allt prat om individuella lösningar.

Vår människosyn bygger på att en utslagen person måste få hjälp till självhjälp. Steg för steg ges ett ansvar där gruppens betydelse är stor. Där möten med personer som inte är hemlösa och/eller drogberoende är av stor betydelse. Där krav ställs på individen att ta tag i sin egen situation är avgörande. Vi förespråkar gärna 12-stegsmodellen som många frivilligorganisationer framgångsrikt tillämpar. Vi frågade efter visioner och fick till svar att allt är bra från den som företräder majoritetens politik. Frågan är om det finns några politiker med visioner att lösa hemlösheten.

Jan Rejdnell

Mona-Britt Källbäck

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons