Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Sven-Erik Alhem: Handläggning av knivmål hotar psykisk hälsa

”Domarens semesterledighet anses vara ett orimligt skäl till att rättegången i knivmålet ska tas om” kan man läsa i VLT den 15 augusti.

Annons

Brottsofferjourernas riksförbund (BOJ) är starkt kritiskt till målets handläggning; hänsynen till parternas intressen och inte minst brottsoffrets måste komma långt före domarens anspråk på semesterledighet.

Att bli utsatt för brott innebär oftast psykiska, fysiska och sociala konsekvenser för offret och deras anhöriga. Sedan 2007 har Brottsofferjouren i Västerås ett Stödcentrum för Unga som vänder sig till unga brottsoffer och vittnen. Målgruppen ungdomar som brottsoffer beskrivs ofta som en särskilt sårbar grupp tillsammans med barn, äldre och funktionshindrade. Enligt Brottsförebyggande rådet (Brå) löper ungdomar i åldern 16–29 år fyra gånger större risk att utsättas för enstaka våldsbrott än personer över 50 år.

Brotten sker ofta på offentliga platser där ungdomar dagligen rör sig, det vill säga i bostadsområden, på skolan eller i centrala delar av staden eller samhället man bor i. Flera ungdomar som besökt Stödcentrum för unga berättar om rädsla, maktlöshet och dåligt mående. De är rädda för att vistas utomhus, rädda för att träffa på den misstänkte och rädda för att bli utsatta för ytterligare brott.

Rädsla kan också leda till sömnsvårigheter med mardrömmar som återkommande inslag, och oftast leder sömnbesvären till sämre koncentrationsförmåga som i sin tur påverkar skolprestationen. Hela ungdomens liv påverkas.

Viktigt i sammanhanget är att förklara att de negativa reaktioner som följer är allmänt förekommande och att det berörda brottsoffret alltså inte är unik i sin utsatta position. Brottet i sig behöver dock inte alltid utgöra det största hotet mot den drabbades framtida hälsa. Korrekt bemötande och relevant information är väldigt viktiga inslag i brottsoffrets återhämtningsprocess.

En av Stödcentrums och Brottsofferjourens viktigaste uppgifter är att ge information om eventuellt kommande rättsprocess med polisförhör och rättegång. För många brottsoffer är detta det första mötet med polis, åklagare och domstol. Rättsväsendet i all sin mäktighet kan te sig skrämmande för dem. De som har erfarenhet av rättsväsendet och som har utsatts för brott har tyvärr ofta ett lågt förtroende, men unga i åldern 16–24 år har dess bättre ett något högre förtroende för flera av rättsväsendets myndigheter. Framför allt har de högre tankar om att rättsväsendet behandlar utsatta människor på ett bra sätt. Därför är det lätt att inse att många unga brottsoffer och vittnen blir desillusionerade och besvikna på rättsväsendet när en del befattningshavare som är verksamma inom systemet inte lever upp till deras förväntningar.

Handläggningen i det så kallade knivmålet är ett tydligt exempel på sekundär viktimisering till följd av oacceptabel handläggning från domstolens sida. Sekundär viktimisering innebär i korthet att rättsprocessen tar primärt och ensidigt sikte på gärningsmannens perspektiv och brottsoffrets intressen otillbörligt får stå tillbaka. Detta upplevs självfallet negativt för brottsoffret och problemen till följd av brottet kan förvärras. Domstolen väljer en – inte minst för ordföranden själv – enkel och bekväm lösning framför att ta tillbörlig hänsyn till alla parters berättigade intressen.

Domstolens objektiva roll är central. I den ingår att väsentligen tillgodose alla parters berättigade intressen av en snabb, rättssäker och alltigenom ”fair” process. Handläggningen av knivmålet kan få svåra konsekvenser för bevispersonernas psykiska hälsa. Följderna härav kan bli förödande för hela rättsordningen. Stödcentrum har mött ungdomar som – till följd av sina negativa erfarenheter av rättsväsendet – har uttryckt att de aldrig mer kommer att ”ställa upp” i en rättegång eller polisutredning igen.

Att arbeta brottsförebyggande handlar till stor del även om att se till att brottsoffer och vittnen har en positiv syn på rättsväsendet och väljer att vända sig till polis om de blir utsatta eller blir vittne till brott igen. Det måste också varje ledamot i en domstol inse och under sin handläggning arbeta aktivt för att bidra positivt till. Då kan semesterledigheten ibland hamna i kläm.

förbundsordförande Brottsofferjourernas Riksförbund

Sven-Erik Alhem

Brottsofferjourens Stödcentrum för unga i Västerås

ledamot i Brottsofferjourernas riksförbund

Satu Andersson

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons