Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Svensk rovdjurspolitik ska bestämmas i Sverige

Annons
På jakt. Vi tycker inte att frågorna om jakt och stammens storlek ska avgöras i EU-domstolen. Därför tar regeringen nu ett antal steg som ska skapa förutsättningar att behålla besluten i Sverige, skriver debattörerna.foto: scanpix

Under fjolårets licensjakt på varg anmäldes Sverige till EU-kommissionen, kring hur vi uppfyllde kraven i det så kallade art- och habitatdirektivet rörande vargstammen och dess möjlighet att nå gynnsam bevarande-status.

Oavsett åsikt i vargfrågan måste det vara lätt att enas om att rovdjurspolitiken ska utformas i Sverige och inte i Bryssel. Regeringen har tagit ett antal steg för regional samverkan och lokal delaktighet i rovdjursfrågan. Boende i närheten av rovdjur har fått möjlighet att få inflytande kring sin lokala omgivning genom viltförvaltningsdelegationer.

Sverige ska uppfylla internationella förpliktelser men också slå vakt om människors livsförutsättningar i hela landet. Politiken har tre hörnstenar: 1) Åtgärder som ökar genetiska mångfalden bland vargarna. Ju bättre genetisk status desto färre vargar behövs för att nå gynnsam bevarandestatus. 2) Noggrant kontrollerad licensjakt. 3) Samarbete med människorna på landsbygden, med jägarna och de olika naturvårdsorganisationerna.

Vi tycker inte att frågorna om jakt och stammens storlek ska avgöras i EU-domstolen. Därför tar regeringen nu ett antal steg som ska skapa förutsättningar att behålla besluten i Sverige.

Det goda syftet med att skydda arter kan inte tillgodoses genom att köra över samhällen och människor lokalt. Därför utser regeringen en nationell kommitté för en hållbar rovdjurspolitik, där olika berörda organisationer ska ingå.

Vidare lämnas ett antal besked till Kommissionen, för att både behålla beslutanderätten i Sverige och bygga vidare på hörn-pelarna i den svenska rovdjurspolitiken:

w Ett tillfälligt uppehåll för den nuvarande formen av licensjakt på varg under vintern 2012, men fortsatt begränsning av tillväxten genom en utvecklad och avvägd skyddsjakt. Nya beslut om ordinarie licensjakt samordnas med övriga nödvändiga åtgärder, såsom bättre genetisk mångfald. Den ordinarie licensjakten upptas därmed igen vintern 2013.

w Skyddsjakten utökas vintern 2012. Den växande vargstammen behöver förvaltas genom jakt, och regelverket ses i höst över för att öka möjligheterna att utöva jakt på utökade skyddsskäl. Den jakten kan komma att ske som licensjakt, men då motiverad av skyddsskäl. Naturvårdsverket får i uppdrag att undersöka hur skador av varg kan jämställas med andra skador eller risker för skador.

w Den tillfälliga begränsningen av vargstammen på 210 gäller inte längre. Begränsningen skulle gälla till dess vi fått en första utvärdering redovisad. Den redovisningen finns. Det saknas alltså förutsättningar att nu fortsätta tillämpa 210-taket. Under 2012 ska enligt riksdagsbeslutet från 2009 en ny målnivå presenteras.

w Naturvårdsverket får ett förlängt uppdrag att ta fram en förvaltningsplan för vargen, och större möjligheter till dialog och förankring. Förutsättningar ges därmed för att kunna förverkliga och få acceptans för en plan som från och med 2013 inbegriper ordinarie licensjakt.

För att rovdjurspolitiken ska vara långsiktigt hållbar krävs att de som berörs av besluten är delaktiga i förvaltningen av den biologiska mångfalden. Därför måste det finnas utrymme på nationell, regional och lokal nivå för åtgärder som också tar hänsyn till lokala sociala och ekonomiska förhållanden.

Regeringen tar därför initiativet genom att skriva till kommissionen och uppmanar till en reform av direktivet. Sverige och Europa behöver en hållbar rovdjurspolitik. Det ska vara en politik som är lokalt förankrad och avspeglar regionala skillnader – inte på stelbenta och centralistiska direktiv från Bryssel.

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons