Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Svensk sjukvård bättre än den indiska

Annons

Kerstin Ekholm skriver att välfärden är en bluff och att sjukvården i Sverige är u-landsmässig. Hon hävdar att man får bättre sjukvård på landsbygden i Indien.

Den typen av rallarsvingar kan ha ett visst underhållningsvärde, men ämnet är för allvarligt för att skämta om. Den bild Kerstin Ekholm ger av svensk sjukvårds standard är dock så missvisande att en kommentar är nödvändig.

Sanningen är att sjukvården har gjort enorma framsteg under de senaste årtiondena.

Bättre och effektivare behandlingsmetoder och mediciner har gjort det möjligt att göra allt mer för allt fler.

I dag görs ingrepp på allt äldre patienter. Ingrepp som var omöjliga för tio och 20 år sedan.

Att säga att utvecklingen inom hälso- och sjukvården går kraftigt framåt, är därför inte att säga för mycket. Detta gör dock att kraven och förväntningarna på vården stiger i samma takt. Personalen får mer att göra, samtidigt som vårdens innehåll blir allt mer avancerat.

Antalet höft- och knäledsoperationer för patienter äldre än 85 år har tredubblats i Sverige på tio år. Antalet starroperationer har ökat från 30 000 (1990) till 82 000 (2002), samtidigt som verksamheten numera nästan helt görs i öppenvården. Sverige är det land i EU som gör flest operationer för gråstarr per invånare.

Spädbarnsdödligheten har halverats under 1990-talet. Tillsammans med Finland har vi lägst spädbarnsdödlighet i EU.

Den förväntade återstående livslängden för personer med cancerdiagnos är i dag sju år längre än den var i mitten på 1960-talet. Sverige tillhör också de länder i världen som har lägst dödlighet efter hjärtinfarkt.

Att Kerstin Ekholm vill kritisera politiker må väl vara hennes ensak, men att döma ut svensk sjukvård och dess personal är helt enkelt falsk verklighetsbeskrivning.

Det finns dock förbättringar att göra. Naturligtvis ska man få svar när man ringer till sjukvården. Det har Kerstin Ekholm alldeles rätt i.

I Västmanland ska vi i första hand ringa till vår familjeläkare när vi blir sjuka. Under kvällstid och helger, när familjeläkarmottagningen är stängd, kopplas samtalet automatiskt vidare till hälso- och sjukvårdsupplysningen som bemannas av mycket kompetenta sjuksköterskor. Vi har nyligen anställt fler sköterskor, för att korta väntetiderna.

Kerstin Ekholm tycker inte att hon får något för sina skattepengar. Det är dock hennes och alla andra länsbors skattepengar som gör det möjligt att operera över 16 200 personer om året i Västmanland, att över 3 800 personer får vård hos kvinnokliniken.

2003 gjordes 252 449 läkarbesök inom sjukhusvården, 348747 läkarbesök hos familjeläkarna. Och landstingets växel får 14 229 anrop, varje dag.

Den högkvalificerade vård man får efter en trafikolycka är värd bortåt 1 miljon kronor. En operation vid blindtarmsinflammation kostar 38 000 kronor. I dessa lägen är det ingen som begär kvitto på inbetalda skattemedel. Vården får vi efter behov.

Visst finns det högkvalificerad vård i Indien. Men alltför många står utanför den.

Ett besök hos en gatutandläkare i New Delhi eller på en kvinnoklinik på den indiska landsbygden visar att människorna i Indien har en helt annan nivå på sin sjukvård.

Att jämföra våra länder blir dock ett sätt att håna fattigdomen där än att vara sanningsenlig om situationen här.

MARGARETA ISRAELSSON

GLENN ANDERSSON

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons