Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Svensk skola behöver ordningsomdömen

Annons

Svensk skola nu för tiden utmärker sig genom att vi har färre läxor och prov, men mer skolk och skadegörelse än andra länder. Vi vinner tävlingen om stökigaste klassrummen, inte den om läsning och skrivning. Det visar den stora undersökningen TIMSS som jämför Sverige med mer än 20 andra länder inom Europa och OECD.

Ordningsproblemen måste tas på allvar. Sena ankomster, svordomar och skadegörelse tillhör vardagen på många håll. Mobbning och annan kränkande behandling är också alltför vanligt. Bristen på respekt kan knäcka människor för livet. Stöket och skolket fördärvar arbetsmiljön och försämrar kunskapsresultaten.

Enligt en rapport från Skolverket i december gick bara 66 procent av 20-åringarna i Västerås ut gymnasiet med slutbetyg - nästan 40 procent av 20-åringarna har alltså inte fullföljt gymnasieutbildningen. Motsvarande siffra för Sverige som helhet är 72 procent vilket innebär att det ser särskilt illa ut i Västerås.

Det är förstås inte acceptabelt. Och bristen på arbetsro är en del av förklaringen till de försämrade resultaten. Det är alltid eleverna med störst svårigheter som förlorar mest på stök och oro iklassrummet. Flera undersökningar har visat att barn från klassiska arbetarhem i högre grad än barn från akademikerhem misslyckas med att nå gymnasiebehörighet och därför utestängs från vidare utbildning.

Få diskussioner borde just nu vara viktigare än hur vi kan ändra denna utveckling. Självklart vill alla lärare och rektorer komma till rätta med dåligt uppförande, men skolpolitikerna har under årtionden ryckt undan mattan för snart sagt varje försök. Lärarnas befogenheter och auktoritet i klassrummet har monterats ned. Det obefintliga politiska stödet till lärare och rektorer som faktiskt vågar ta konflikter, gör att många drar sig för att ens försöka.

Flatheten från den politiska nivån har varit förödande för arbetsklimatet i den svenska skolan. De elever som genom våld, trakasserier och hot tar över det informella ledarskapet på en skola vet att de inte har särskilt mycket att frukta. De kan fortsätta förstöra för sina skolkamrater utan att vuxenvärlden kan stoppa dem.

En lugn och trygg studiemiljö är inte detsamma som äldre tiders kadaverdisciplin eller vuxnas oinskränkta makt över eleverna. Det handlar heller inte om att motverka aktiva och engagerade elever. Tvärtom är ett bra klassrumsklimat, grundläggande trygghet och ordning i skolan, en förutsättning för allt detta.

När problem uppstår som en följd av vissa elevers dåliga uppförande uppger lärare och rektorer ofta att de är osäkra på vilka åtgärder som är tillåtna. Bestämmelserna är otydliga och svåra att tolka. Skollagstiftningen måste därför förändras.

Från folkpartiets håll har vi tagit fram en reformagenda för ordning och reda i skolan:

1. Skollagstiftningen ska tydligt ange vilka befogenheter som lärare och rektorer har. Skriftlig varning, kvarsittning, föräldrasamtal och en kortare tids avstängning är exempel på befogenheter. Läraren ska kunna avvisa en stökig elev från klassrummet. Allvarliga brott i skolan ska alltid polisanmälas.

2. Läraren ska ha rätt att beslagta föremål som stör undervisningen eller används vid fusk, till exempel mobiltelefoner och mp3-spelare.

3. Skolk och olovlig frånvaro ska skrivas in i elevernas betyg.

4. Elever, som allvarligt mobbar en annan elev eller allvarligt missköter sig, skall som sista åtgärd kunna flyttas till annan skola. Kommuner som inte hjälper mobbade tillräckligt ska få böta.

5. Skolpersonalen ska ha rätt att avvisa obehöriga personer från skolans område när de bedömer det som lämpligt.

6. Ett ordningsomdöme ska ingå i elevernas betyg. Omdömet ska ange om eleven kommer i tid och tar ansvar för sina studier och studiemiljön i skolan eller om eleven är stökig och använder svordomar. Omdömet kan också visa på elevens samarbetsförmåga. Ordningsomdömet ska dock inte finnas med i slutbetyget.

Det blir allt mer uppenbart att det behövs omfattande reformer av svensk skolpolitik, men i det socialdemokratiska utbildningsdepartementet händer ingenting. Den arbetsro som skulle behövas i våra klassrum verkar istället ha lagt sig över utbildningsdepartementet.

Efter valet 2006 kommer det att bli tvärtom - vi kommer att arbeta hårt för att det ska bli arbetsro i våra klassrum.

Jan Björklund

Agneta Berliner

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons