Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Svensk Vindenergi: Mer vindkraft minskar behovet av reservkraft

Annons

Bengt-Åke Andersson, Paul Hangård och Hans Stackegård hävdar att vindkraftens låga effekttillgänglighet gör det omöjligt att ersätta en större del av kärnkraften med vindkraft utan att kraftigt bygga ut vattenkraften. Syftet med denna replik är att nyansera bilden av utmaningen för elsystemet med vindens oregel-bundenhet.

Under vinter-halvåret då behovet av el är som störst producerar även vindkraften som mest. De extremt kalla och vindstilla vinterdagar som kan stoppa vindkraften förekommer, även om de oftast är lokala och väldigt få till antalet.

Under den senaste mycket kalla vintern stoppades inte ett enda vindkraftverk på grund av kyla och historiskt sett har vind-förhållandena varit minst lika bra som årsmedelvärdet vid situationer av kraftiga effekttoppar. Hade inte vindkraften funnits skulle effektbristen varit ännu större och elpriset ännu högre.

I dagsläget klarar vi höglastsituationer utan vind, och det blir inte svårare för att vi skulle ha mer vindkraft. I stället bidrar en utbyggnad av vindkraften till en ökad kraftreserv och ökad försörjningstrygghet.

Det finns i dag ingen studie som visar att vattenkraften måste byggas ut, även vid en vindkraftsutbyggnad till 30 terawattimmar för att kunna hantera den kontinuerliga balanshållningen. Den enskilt mest drastiska händelsen vore ifall ett eller flera av våra kärnkraftsblock plötsligt faller ur, inte att ett antal vindkraftverk stannar.

Att bygga ut vattenkraften bara för att kunna hantera extremsituationer, är inte ekonomisk försvarbart. En mycket enklare och billigare lösning vore att betala konsumenter som drar ner sin elförbrukning. Biogasturbiner är helt riktigt även en intressant lösning som bidrar till minimal miljöpåverkan.

Man måste dock även se till hur stor risken är att det blir effektbrist i ett stort sammankopplat nät. I dagsläget har Sverige handelsförbindelser med grannländer om 9 300 megawatt, men den kommer inom ett par år att öka med 3 600 megawatt, vilket innebär att vi i situationer av effektbrist då har en ökad möjlighet till import.

En enorm reglerings- och lagringspotential finns på förbrukarsidan genom laststyrning av värmepumpar, ackumulatortankar, elbilar och vitvaror med hjälp av prissignaler och timdebitering. Överskottsel kommer att kunna lagras och effekttoppar kommer att kunna kapas. Av den anledningen talar mycket för att vi om några år skulle kunna klara effektfrågan med betydligt mindre kärnkraft, även vid tillfällen då det inte blåser.

Ingen energikälla kan alltid bidra med sin fulla effekt men med mer kapacitet kan i alla fall situationen inte bli sämre.

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons